- Project Runeberg -  Corsaren /
92

(1868) [MARC] Author: Georg Lord Byron Translator: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en afgrund, eller att, fasthållande sig i en skör gren,
sväfva öfver det hisnande djup, dit den skumma forssen
störtar sig ned. Eller ligger det måhända en ren nyck i
att costumera sig på detta sätt, på samma vis som en
person kläder ut sig såsom röfvarhöfding i mantel, dolk
och blindlykta, för att uppträda på en masquerad? Eller
kanske lord Byron, i känslan af sitt herravälde i
återgifvandet af det dystra och fruktansvärda, i sin hänförelse
antog till och med skepnaden af de charakterer han
skildrar; liksom en skådespelare framstår på tiljan i egen
gestalt på samma gång som införlifvad med den tragiska
charakter han för tillfället har att framställa? Det vore
icke heller oförenligt med Byrons skaplynne att antaga,
det han, för att sätta sig öfver de kritiska snärtar, han i
detta afseende erhållit för »Childe Harold», velat offentligen
ådagalägga, huru litet han låtit dem gå sig till sinnes och
huru han hade i sin makt att vinna respekt och
uppmärksamhet till och med då han åt fribytare och fredlösa
förlänade åtskilligt af den hållning och de egendomligheter,
som tillhörde honom sjelf. — Walter Scott.

För egen del yttrar Byron:

Att Conrad icke är en rentaf osannolik charakter,
skall jag försöka ådagalägga med några historiska
vittnesbörd, som jag påträffat under det jag författade »Corsaren».

»Eccelin, prisonnier» — säger Rolandini —
»s’enfermoit dans une silence menaçant; il fixoit sur la terre son
regard féroce, et ne donnoit point d’essor à sa profonde
indignation. De toutes partes cependant les soldats et les
peuples accouroient; ils vouloient voir cet homme, jadis si
puissant, et la joie universelle éclatoit de toutes partes.
» — — —

»Eccelin étoit d’une petite taille; mais tout l’aspect de sa
personne, tous ses mouvemens indiquoient un soldat. Son
langage étoit amer, son déportement superbe — et par son
seul regard il faisoit trembler les plus hardis.
» Sismondi,
tome III, p. 219.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blcorsaren/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free