Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chibouke, tobakspipa. Almas, dansande flickor.
»En dervisch, undflydd dessa röfvarnästen
Är här och önskar sjelf förtälja resten» (s. 35).
Man har gjort den anmärkning, att Conrads
uppträdande såsom spion strider mot det sannolika. Det må så
vara; jag finner likväl något liknande uti historien:
»Angelägen om att med egna ögon undersöka
vandalernas ställning, vågade Majorian, sedan han färgat sitt
hår, besöka Carthago i antagen skepnad af sin egen
legat; och Genseric blef icke litet förtrytsam efteråt, då
han upptäckte, att han varit tillsammans med romerska
kejsaren och låtit honom undkomma. En dylik anekdot
kan tillbakavisas såsom ett osannolikt påfund; men det är
dock ett påfund, som man icke skulle inflickat utom i en hjeltes
lefnad.» Se Gibbon’s »Decline and Fall» etc. vol VI. p. 180.
Och mig förbjuder ordenslöftet än
Att bryta bröd med ovän eller vän (s. 39).
Dervischerna äro i kommuniteter och af olika ordnar,
liksom munkarna.
Han slet sitt skägg och sig ur striden drog (s. 41).
Muselmannen ger icke så sällan på detta sätt luft åt
sin förbittring. Se Prins Eugènes Memoirer, p. 24:
»Seraskieren erhöll ett sår i låret och ryckte ut sitt skägg vid
rötterna, derför att han var tvungen lemna slagfältet.»
Men Conrad fick ej tid att trösta stort
Gulnare, den sköna fånge som han gjort (s. 43).
Gulnare, ett qvinnonamn, egentligen benämningen på
granatäppleblomman.
Så hafva ädla läppar infall bringat,
Som ända från en stupstock återklingat (s. 53).
T. ex. sir Thomas More på schavotten; och Anne
Boleyn i Towern, som tog sig om nacken, med den
anmärkning, »att den vore för smal att göra skarprättaren
mycket besvär». Under en period af franska revolutionen
var det modernt att lemna efter sig ett »bon mot»; och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blcorsaren/0094.html
