Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlskrona län eller Blekinge, belägit i Södra delen af Riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gneisbildningar förekomma små octaëdriska kristaller
af magnetisk jernmalm, men i så ringa mängd att
deras tillgodogörande i tecknisk väg icke kan komma
i fråga [1]. Tvenne bildningar af Diorit träffas, den
ena S. V. om Rödeby kyrka, den andra ofvanom
Sillhofda kapell, till gränsen mot Kronobergs och
Kalmare län.
Af yngre, sedimentära bildningar förekomma
några lager af, till kritformationen hörande, gruskalk,
nemligen på Östra sidan af Carlshamn, mellan de
rundslipade granitklipporna vid Södra ändan af det
s. k. Penningberget, samt vid foten af Listershufvud
och af bergkullen Högarör, invid Mörby by af Mellby
socken. Kritlagrets mägtighet vid Penningberget är
ungefär 8 fot, men vid Listershufvud är det
genomgräft till 20 fots djup, utan att annan bergart kunnat
anträffas.
I Norra hälften af länet, eller skogsbyggden, är
sandmylla, mer eller mindre stenbunden, den
allmännast rådande jordarten, der den ej uttränges af
kärr- och mossjord i de mellan höjderna instängda
sumpiga dälderna. Der och hvar på jemnländigare
trakter oeh i ådalarna, träffas lera, dels såsom
bottenlag under sandmyllan, dels med denna blandad i
dagen, och är den rådande jordarten i den
flackIändiga platå som omgifver de låga stränderna af
Lyckebyån. Trakten utåt Kalmareläns gränsen och hela
det låga östra kustlandet, bestå hufvudsaklfgast af
sand och klapperjord. Men Vester om Jemsjöån, der
slättländigheten upphör samt bryter sig i kullar och
jordhöjder, vidtager en bördig, lös lerjord som, med
undantag af den sandiga Sturkön, äfven anträffas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
