- Project Runeberg -  Blekingskt folklif och öfvertro /
27

(1910) [MARC] Author: Karl Nilsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ett ri[d]-bröllop.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

»och den det hörer, han säge kom!» och äro vi
därföre nu hit ankomne, att framföra detta budskap och
antvarda dig i din utkorades armar, för att där
fängslas med äktenskapets heliga boja och påläggas ett ok,
det där ljuf veligt och lätt är. Så görer dig nu redo,
ty stunden är kommen, att den du utkorat hafver
afbidar dig med trägen förväntan i ett ömt hjärta.
För allas vår lycka på vägen tömma vi nu denna
skål, med den önskan, att samme ängel, som fordom
fattade Tobie darrande hand, måtte ledsaga äfven din
både in- och utgång!» — När han nu löktat talet,
så skulle di ännu ha sej hvarsin färaknäpp o’ sen bar
dä’ ä’ ma helaste stassen te’ bru’ens hem. Då flög
di på sina hors1) o’ para[d]te sej två o’ två te’ bre[d]s:
först hof riddarne, som skulle ri[d]a före, ätter dom
kom talemannen o’ bru’gommen; sen släktinga’ så
ätter dom kom di andre, un[d]an för un[d]an allt
ätter som di va’ te’, o’ så alldra sist på sladden2) kom
di körans ma’ tråssvagnen; i den åkte spelemännerna
o’ dessutom ett stort liggande3) brännvensänkare.
När di nu ga[f]sej å’, så börja[d]te just dä’ lilla roli’a,
för dä’ blé’ ett såd’nt harrans väsen, som fian[d]en
kommet: di borra[d]te o’ illskrek hvi[1]ken som värst
ttydde4), o’ di spelte o’ di sköt, så horsen5) inte visste
knaft äntra6) di skulle trampa på backen eller flöga
i vä[d]ert. Ni må också tro’, di hade di som [-glas-a[d]te7-] {+glas-
a[d]te7+} på sej, så dä’ alldeles jyngde8) i hvaden
norpa.9) Hvar en äfvelia10) glodde: stena’, trä’ o’
gär’s-går’a va^ dort11) smeck12) fulproppa[d]t å’ männesker,
som svängde ma’ hu[f v]etagen13) o’ norra[d]te o’ sköt.

x) Hästar. 2) Ändan. 3) Förstärkningsord. 4)
Förmådde. 5) Hästarne. 6) Antingen. 7) Koxade. 8) Hvimlade,
myllrade. 9) Vrå. 10) Någonsin. X1) Alldeles. 12) Propp.
13) Huvudbonaderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blekingst/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free