Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kexbolms län, den delen af Westerbotten, som liggep
öster om Torneå och Muoniå elfvar, samt nuvarande finr
ska lappmarken, vid Karl X Gustafs tbronbestigning
omi-kring 450,000 innevånare, således vid pass en fjerdedel af
sin nuvarande folkmängd. Till denna summa komma yi
på flere olika vägar. l:o genom jemförejse med samtida
förhållandet i andra länder. Sverige, utom Skåne och
Blekinge, egde under Karl X:s tid icke fullt en million
innevånare, ’) och då dessa provinser räknas till, ungefär
1,200,000. Får man antaga att folkökningen hos oss
stigit i samma proportion som der, så skulle Finlands inner
vånare vid nämnde tid utgjort omkring 500,000. Norge
åter hade 1666: 450,000 innevånare,2) hvilket, om proporr
tionen begge ländernas folkmängd .emellan då varit
densamma som nu, skulle för Finland gifya en summa af vid
pass 480,000. Emedan folktillväxten i vårt land under
dessa 200 år sannolikt dock varit relativt starkare än i
de begge andra länderna, torde man något få nedpruta
dessa siffror. Yi sluta derföre att Finlands folkmängd
vid medlet af 17;de århundradet varit lika stor, som
Norges, eller åtminstone 450,000 personer. 2:do tjena oss
till ledning vid dessa beräkningar de ifrån denna tid i
behåll varande qvarntulls mantalslängderna, hvilka enligt
stadgarna skulle upptaga, på vissa undantag när, alla perr
soner emellan 15 och 63 år, och således borde innefatta
circa 60 % af hela folkmängden; men i sjelfva verket för
Karl X:s regering knappast kunna anses innehålla mera
än 30 % deraf.3) Den i mantalslängderna uppskrifna be-
’) Carlson. Sveriges hist. II. 5.
a) Historisk Tidsskrift. Tredje Hække, Andet Bind: Statistiske
Bidrag af Hammerich pag. 29.
3) Angående sättet att beräkna Finlands folkmängd under
tiderna före tabellverkets inrättande, hafva yi redan vid qtf annat tillfälle
uttalat vår mening, och då denna blifvit offentliggjord i Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
