- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
14

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Marika Stiernstedt: Presentation av fru Obitz. Novell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

faders like, eller smädande landskapet
utanför fönstren, sådant det nu bredde ut sig
utan att i minsta mån förmå förändra sig,
smädande till sist den Allsmäktige själv, som
ingen katastrof påbjöd och ingen ändring
därmed bringade.

Och så kunde det sluta med en ljungande
örfil på gossens kind.

Emellertid, här kommer ingen
barndomsskildring in. De flesta av oss äro längesedan
förtrogna med berättelsen om tålmodiga och
inte särdeles lyckliga små barn, mer behövs
inte nu. Det räcker att säga, att gossen Obitz,
ensam i sin art i sitt hem, ofta önskade att
han likt andra haft en rad syskon att leka
med och kanhända älska.

Men fru Obitz ville inte veta av flera barn,
och då det under årens lopp stundom varit
frågan om något ditåt, hade hon stängt in sig
med barnmorskan, terroriserat denna
vattenblåögda varelse med sina svarta blixtar och
tvingat henne att ordna saken. Kantor Obitz
fick ingenting veta och naturligtvis teg
barnmorskan.

Sedan låg fru Obitz till sängs en vecka eller
så och talade om reumatisk värk i usla
bostäder, en skam för kommunen, och medan
hon talade steg inom henne vissheten om
mannens fabelaktiga enfald allt starkare.
Hans enda merit var att han verkligen var —
eller snarare varit — en vacker karl, av den
romantiska typen, ehuru uppenbart obrukbar
som framtidssträvare, och att han var bildat
folks son, prästson, medan det inte kunde
förnekas att fru Obitz’ egen far varit en
knappt skrivkunnig oxhandlare och därtill
en gång råkat fast för ohederlig konkurs.
Svampen på.

I sin säng, skönt omstoppad och lugn för
tillfället, låg då fru Obitz och överblickade
sina positioner som en fältherre.

De voro trots allt inte så dåliga.

Hon var ensambefallande i sitt hus, och
vem gick egentligen före henne i socknen?
Fattiglappar varenda en där, till och med
herrgårdsfolket med inteckningar upp över
takåsen, medan hon, Augusta Obitz, drog ett
par tusen årligen ur sitt farsarv, ty
kreaturshandlaren hade innan han dog rott upp sig
igen efter konkursen. Och vad utseendena i
trakten beträffar var skollärarinnan ung,
visserligen, men med smörgult hår och genom
kontrastverkan gråaktiga tänder, husch! —
och pastorsfrun var låghalt; men gick det
inte som ett sus i luften varhelst Augusta
Obitz visade sig? Hon själv åtminstone hörde
det tydligt:

— Se, fru Obitz! hörde hon suset. Fru
Obitz!! Hon har skaffat sig en röd hatt.
Zigenarskönhet. Mörk. En mörk skönhet. Fru
Obitz . . . Rött. Svart. Fru Obitz!
2.

Det år då gossen fyllt tolv, fick emellertid
barnmorskan förflyttning och lämnade orten,
och den nya jordemodern befanns vara en
helt ung människa, ingalunda vattenblåögd,
utan med det slags grått i iris, som verkar
rena kalla stålet.

På henne imponerade icke fru Obitz,
fältherre, van vid blind lydnad. Hon, den stålgrå,
stod lugn och något bredbent som en
grosshandlare vid god kassa, och hon hade ett
ansikte som en ängels, inte alls en julängel,
utan en sådan som betvang Lucifer: ett
obevekligt ansikte, ljust och klart som eld, men
utan hetta. Och i denna serafs ögon var fru
Obitz bara en tämligen inbilsk person, en
sorts tattarskönhet på retur, en kvinna som
ehuru frisk, gift och bärgad, oblygt vägrade
föda sitt andra barn.

Barnmorskan nekade också bistå fru Obitz
i denna vägran, hövligt, bestämt, absolut.

Fru Obitz såg tillbaka på henne och
blinkade inte. Men hon häpnade över serafens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free