Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Sven Stolpe: Två män. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
När hon såg det blonda hårstråt på sonens
rockuppslag, kom denna tanke med förnyad
kraft tillbaka: var det inte hennes plikt att
i alla fall inviga Henrik i vad som skett?
Ofta vid kvällsteet, då han efter slutad
läxläsning satt vid det stora salsbordet och
språkade med henne om sina skolintressen,
förde han samtalet in på fadern. Han var
outtröttlig i att studera hennes få fotografier,
och hon hade hundratals gånger fått berätta
sina minnen. Hon märkte med en känsla, som
rymde både tacksamhet och skräck, att sonen
fattades av en stark beundran för den döde
fadern. Han hade låtit förstora hans
fotografi och hade kopian på väggen över sin
säng. Några minnen från fadern — ett par
skidor, några hantlar, en rad böcker —
vårdade han som reliker. Fru Lagerberg oroades
av denna utveckling. Hon kände på sig, att
hon på ett ödesdigert sätt förvanskade
verkligheten och kom sonen att sätta sin tro till
en bild av den döde fadern, som rymde
mycket litet av sanning. Visserligen hade hon
själv ett strålande minne av Johans kraft och
temperament, men hon hade heller inte glömt
hans sista ord och hans omänskliga reaktion
mot hennes egen svaghet och olycka. Nej,
Henrik fick inte bli sådan, det måste till varje
pris förhindras ...
Vid frukostdisken fattade hon sitt beslut.
Och efter middagen, när Henrik dröjde en
stund vid kaffet hos henne, kastade hon sig
huvudstupa in på det farliga området. Hon
såg, hur rädd han blev vid hennes första
antydan om att fadern kanske i alla fall hade
haft sina brister. Och tvekande och rodnande
inför sin egen son berättade hon först i
antydningar men sedan i brutalt klara ordalag om
vad som skett, skonade icke sig själv men
dolde heller icke sina tankar om faderns
brutalitet. Henrik lyssnade med heta kinder;
ofta bet han sig hårt i läppen. Ett ögonblick
trodde hon, att han skulle bryta ut, hon satt
med sänkt huvud och väntade resignerat på
att han skulle säga något föraktfullt om
hennes egen svaghet, att han skulle visa sig
vara kränkt av att hans mor icke hade levat
som han väntat och fordrat. Men hon blev
varm i hjärtat och fick tårarna i ögonen, då
han tyst kom fram till henne och kysste henne
på pannan; det hade han icke gjort sedan
han var en helt liten pojke. Han mumlade
några ord, som hon icke rätt kunde uppfatta
och heller icke ville fråga om för att icke
göra honom än mera brydd, men genom hans
tystnad och tafatta gest kände hon en varm
ström av sympati och kärlek slå över mot sig
själv, och hon tackade tyst Gud för att den
fruktansvärda stunden var över utan att hon
förlorat sin ende sons aktning och kärlek.
När han plötsligt gick in till sig och drog
igen dörren för att kunna läsa ostörd, glömde
hon sin disk och sina strumpor. Hon satt
länge tyst kvar i den fattiga salen. Men inom
henne jublade det, och hon fylldes av en stark
tacksamhet. En gång hade hon förlorat en
mans aktning och drivit honom i döden. Nu
stod han framför henne igen, yngre och
vackrare än någonsin, men ändå densamme.
Och fastän också denne unge man visste allt,
förbannade han henne icke. Nu först tyckte
hon, att hon fått belöningen för femton års
tunga strävanden och tysta ångest. Nu
behövde hon icke vara rädd mer. Allt var som
det borde. Henrik kände hennes hemlighet.
Men alltjämt höll han fast vid henne. Hon
var icke ensam.
4.
Det lilla samtalet kom de två människorna
att närma sig varandra. Många ord växlades
väl icke om vad som den kvällen yttrats, men
på många smådrag märkte fru Lagerberg, att
Henrik för henne kände en ny och ömmare
sympati än förut. Han kom att inta ett slags
lillgammalt beskyddande attityd mot sin mor,
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
