- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
45

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Rütger Essén: Om det tyska folkets karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfattning om den tyska karaktären. Finner man
därför någon gång en patriotiskt storordig
tysk, basuneras hans uttalanden ut över
världen som bevis på tysk aggressivitet.
Motsvarande typer i England eller Frankrike
finner ingen något att anmärka på. Och dock
är sanningen den att tyskarna snarast är för
litet patriotiska. Deras iver för världsbyggandet
i arbete och forskning har ofta
kommit dem att nonchalera sina egna
trygghetsintressen på ett sätt som varit farligt för
världens fred. De framprovocerade
därigenom politiska sammansvärjningar och
intriger. Och deras ärlighet, stundom klumpig,
men sann — såsom när den förträfflige men
inskränkte Bethmann-Hollweg motiverade
inryckandet i Belgien med att nöd bryter lag
— utnyttjas ständigt emot dem. Deras politik
utmålas som brutalt cynisk. I själva verket
har de icke fört politik. De har endast handlat
utåt som de handlar inåt. Sakligt och ärligt
och välmenande.

Men eftersom den gamla parlamentarisk-demokratiska
skojarpolitikens epok nu gjort
folken utleda och alltså närmar sig sitt slut,
så kommer tyskarna i framtidens Europa ej
att vara lika handikapade av sin ärlighet
som de hittills varit. Dem väntar tvärtom
inom kort en stor tid, då deras rika andliga
resurser äntligen kommer att kunna ge en
full och hel världsgagnande insats. Jag hyser
redan nu respekt, ja, vördnad för detta folk.
Vi italienare, som smickrar oss med att framför
andra vara realister i vårt bedömande av
världssituationen, vi inser detta, och vi
längtar efter att liksom under medeltid och
renässans hand i hand med tyskarna bygga
på ett nytt Europa. Och då blir det kanske
sant, som Goethe en gång skrev:

”An deutschem Wesen
wird noch einmal die Welt genesen.”


I övrigt är alla de klassiska, skarpa och
bitande kvickheterna om tyskarna i och för
sig sanna och träffande. Detta folk tål att
dissekera sig självt och se alla sina svagheter.
Det sätter sitt breda bröst mot världen och
kryper ej bakom vallar och murar. Om
aldrig så många gånger bedraget och förrått
arbetar det troget vidare. Tyskland är Mittens
rike i Europa, och tyskarna har ständigt
arbetat, lidit och kämpat för oss alla. Detta
folk, som så naivt öppet och omedvetet lätt
bjuder sig åt satirens pilar, bringar jag
härmed min hyllning och mitt tack.

— — —

Efter signor Carlottis föredrag, som
avslutades kl. 23.15, yttrade ordföranden
följande:

— Mina damer och herrar!

Jag tackar signor Carlotti för hans tal.
Han har gjort sin sak bra, så som jag
väntade. Mången av oss tror kanske att han låtit
förleda sig av en chimär, att han dragit
kvintessensen ur tyska diktares drömmar i
stället för att se på det konkreta, det för oss
alla i vardagen verkliga Tyskland. Men själv
tror han det icke, och jag vore glad om han
hade rätt. Dock måste jag säga, att kanske
han ej behövt måla bakgrunden — d. v. s.
de andra stora europeiska folkens karaktär
— så mörk, för att framställa tyskarna i
denna fasadbelysning av tro och tillit.

Men vi har kanske var och en sin egen
skiftande mening om detta. Det är den vi nu
vill höra. Jag förklarar härmed ordet fritt.

Herr Teissier från Paris har ordet.

— — —

Herr Teissier:

— Mitt herrskap!

Vad jag här hört från signor Carlotti har
kommit mig att sitta stum av häpnad. Hur
kan man, hur kan man till den grad falla
offer för en illusion? Jag känner också
Tyskland och tyskarna, ehuru jag är fransman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free