Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 / 54 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Artur Lundkvist: Vägen till livet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

experimenten med texterna, som ganska rikligt
infogats i bildkompositionen, i den filmatiska
uppbyggnaden, som element i de dramatiska
sekvenserna, för att understryka händelseförloppets
karaktär eller bilda ett slags
suggererande ledmotiv. Texterna har även
utnyttjats rent dekorativt med halvliggande,
utsträckta, skulpturala bokstäver, ofta så stora
att ett par ord upptager hela projektionsytan.
Genom den perspektivistiska stiliseringen
flyter så texten in i den filmatiska
rytmen, blir själv till bild, film.



Filmen inledes med en av de vilda barnens
vanliga gatustölder i samarbete med diverse
förbrytarelement. Dessa hemlösa barn lever
på gatorna, stjäl sig fram, sover i portar
och källarlokaler, förfaller åt alla slags
laster. Det är härjade, lillgamla varelser,
klädda i smutsiga lumpor. En natt med
vinande snöstorm gör polisen en razzia och
fångar in massor av vilda barn i gatuprången.
Kollektivledaren Sergejev — briljant
gestaltad av skådespelaren Batalov — tar hand
om pojkarna och börjar ett intressant
pedagogiskt experiment. Uppgiften är allt annat
än lätt. Han inleder bekantskapen med att
bjuda på cigarretter, resonerar kamratligt
med dem och framkastar sina planer på ett
frivilligt arbetskollektiv. I så fall skulle de
starta en egen fabrik. Om de skulle åka i väg
och titta på den? Han låter pojkarna
marschera till stationen utan bevakning och visar
dem förtroendet att låta dem själva ordna
med proviant för resan. Han för dem till en
övergiven kyrka, i vilken en verkstad har
inretts. Den väcker omedelbart pojkarnas
entusiasm och utlöser en spontan verksamhetslust.
I frivillig arbetsgemenskap, på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>