- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
65

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Februari 1932 - Ansgar Roth: Naturforskningens nya världsbild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANSGAR ROTH

NATURFORSKNINGENS
NYA VÄRLDSBILD



Vilket har för oss, nu levande människor,
den största vikten: de krig, som rasade på
Kopernikus’ och Newtons tid, eller den
förändrade syn på naturen, som framgick ur
deras arbeten? Frågan framställes av
professor C. W. Oseen i inledningen till hans
ypperliga föreläsningsserie om atomistiska
föreställningar i nutidens fysik, som för
några år sedan hölls vid en sommarkurs i
Uppsala.1 Själv gav han icke något svar på
sin fråga. Det är för mig tillräckligt, skriver
han, att den kan ställas och att svaret icke är
självklart. Den omvälvning, som i våra dagar
skett, är fullt lika stor och betydelsefull som
den som Kopernikus och Newton genomförde.
De problem, som vår tid haft att bearbeta,
äro till en del desamma som Newtons. Det
har visat sig, att Newtons lösningar icke äro
de enda som finnas: icke de estetiskt
vackraste, icke de kunskapsteoretiskt mest
tillfredsställande och icke heller de som bäst
överensstämma med verkligheten. Den
teoretiska fysiken har sedan Newtons dagar icke
genomgått en sådan omstörtning som nu.

Dessa ord fälldes på sommaren 1919, då
relativitetsteorien var ung och åstadkom så
stor oro i det vetenskapliga lägret, att även

1 Utgivna i bokform på Albert Bonniers förlag,
Stockholm 1919.

allmänheten indrogs i de bittra fejderna för
och emot Einstein. Det var just det året som
den allmänna uppmärksamheten fästes vid de
nya och revolutionära idéerna, vilkas
tillförlitlighet prövades vid två engelska
expeditioner, en till Afrika och en till Sydamerika,
för iakttagelser av den totala solförmörkelsen
på Kristi himmelsfärdsdag den 29 maj 1919.
Initiativet hade tagits av den unge
matematikern och astronomen professor A. S.
Edding-ton i Cambridge i England, som mitt under
brinnande världskrig förmått sin regering att
utrusta de båda expeditionerna för att pröva
den tyske forskaren Einsteins hypoteser. Den
s. k. allmänna relativitetsteorien, som
innefattar Einsteins teori för gravitationen,
framlades i Berlin 1915. Men ekvationerna
utvidgades två år senare med en ”kosmologisk’”
term, som ledde till den märkliga slutsatsen
att världsrymden måste vara ”krökt” och
världsalltet ändligt, ehuru obegränsat. De
astronomiska konsekvenserna av Einsteins
teori behandlades i en serie mästerliga
undersökningar av holländaren professor Willem
de Sitter i Leyden, som i sin tur föranledde
Eddington att pröva teoriernas hållfasthet
i praktiken vid den nämnda solförmörkelsen.

Resultatet blev en sensation. När
mätningarna av de vid förmörkelsen tagna

5. — B. L. M. 1.
»

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:16:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blm/1932/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free