Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Mars 1932 - Ludvig Nordström 50 år. En intervju med den svenska litteraturens Mercurius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning, och på det moraliska området anser
jag, att litteraturens enda möjliga utveckling
och framtid kommer att äga rum. Jag är
övertygad om, att vi inom kort komma att få se
både amoralismen och immoralismen ersatta
med moralism. En ny bourgeoisie håller på
att uppstå och det på en bredare basis än
tidigare. Den skall omsluta alla
samhällsklasser, och dess kännetecken torde komma
att bli, att den intvingar det moraliska
momentet i de sociala och ekonomiska
problemen såsom enda väg till lösning av dessa
och som basis för sitt eget framtida liv och
verk. Borgarklassen befinner sig just nu i en
märklig brytningstid. Den möderne borgaren
med djupare borgerliga instinkter än någon
annan, det är fackföreningsarbetaren med
motorbåt och kolonistuga. Den gamle
”över-klass”-borgaren däremot är numera bohem,
bor funkis, super och dansar på nätterna och
slutar t. ex. som Johnny Sjögren. Själv är
jag borgare durch und durch. Den bok
jag slog igenom med hette ”Borgare”, och
som god borgare kommer jag att dö. Men
jag vill ha fason på borgarna, och dit hjälpa
oss bolsjevikerna, därför skola de ha tack.
Ja, det där sista kan ni skriva utan vidare
förklaringar. En intervju skall väl ändå ge
något att grubbla på.
I)eii unga generationen.
— Ni nämnde i förbigående den unga
författargenerationen. Skulle ni vilja närmare
utveckla eder syn på vår unga litteratur och
eder mening i diskussionen om de berömda
generationerna ?
— Det är roligt att det kommit litet nytt
och piggt folk i vår litteratur, ty det
behövdes, och det skall bli intressant att se
deras utveckling. Ännu så länge måste jag
säga, att jag tycker de äro bättre på vers än
på prosa. Jag kan icke finna, att de ännu så
länge dokumenterat något självständigt på
prosans område. Och vad den omskrivna
generationsväxlingen beträffar så förefaller
mig det begreppet närmast vara en elegant
översättning av det gamla franska uttrycket:
Ote-toi de là que je m’y mette! eller på
svenska: Ge dig i väg, din fan, så jag får
komma fram! Detta är ett mycket intressant
fenomen ur rent litteraturhistorisk synpunkt,
därför att det visar, att svensk litteratur nu
börjat kommersialiseras alldeles som de stora
utländska. Man ser här en följd av
förlagsverksamhetens ökade kommersialisering: de
stora tryckerierna, de stora tidningarna och
det därav följande ökade behovet av
manuskript. Härigenom har skapats en stadigt
växande litteratur men även ett växande
litteraturproletariat. I den därav orsakade
skarpa konkurrensen blir formeln
”generationsväxling” uttrycket för de unga, som vilja
komma fram och skaffa sig en tryggad
ställning. Därför hemfalla också dessa unga så
motståndslöst åt varje nytt mod. Man får
icke klandra dem, ty de ha varken tid eller
råd att stanna och fördjupa sig. Tillfälle till
denna fördjupning hoppas de kunna få
genom att få bort äldre konkurrenter med
bättre ställning. Önskvärt och bättre ur alla
synpunkter vore emellertid om man i stället
ginge in för generationssamarbete. Desto
hellre som man tryggt kan säga, att de äldre
och yngre inom litteraturen ha vida lättare
att träffas och förstå varann nu än för
tjugufem år sedan. G. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
