Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 / 47 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Mars 1932 - Artur Lundkvist: En Elektra i Amerika. Eugene O'Neills nya drama

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ARTUR LUNDKVIST

EN ELEKTRA I AMERIKA

Eugene O’Neills nya drama.

Eugene O’Neill, son till en irländsk
skådespelare i Amerika, läste i sin tidiga ungdom
Joseph Conrads romaner, greps av
havsromantiken och gick till sjöss. Det var till
och med en norsk bark med otidsenliga,
vackra segel han först tog hyra på. Från
sjömanslivet kom han via sanatoriet in i
dramatiken: under konvalescenstiden började
han forma sina havsupplevelser till
scentablåer. Hans första enaktare handlar om
sjöns proletärer, hamnarnas krogar och
tropikhavens sugande månsken. Den
dramatiska konflikten består av motsättningen
mellan land och hav: landkrabborna drömmer
om det friska havet och jordens alla brokiga
hamnstäder medan sjöns folk längtar till en
stuga i en grön backe med syrener omkring.
”Beyond the horizon”, O’Neills första längre
skådespel, handlar om två farmarbröder, en
realistisk som vill stanna vid jordbruket, en
romantisk som vill ut till sjöss, bortom
horisonten. Och mellan dem står en kvinna, som
olyckligt nog binder romantikern vid jorden
och sänder ut realisten i havsäventyren. Detta
leder till en förfelad livsföring för dem alla,
misslyckanden och vingklippt längtan.

Länge hette det om O’Neill att han
huvudsakligen hämtade motiv för sina skådespel
från havet och sjömanslivet. Men i själva

verket gick han snart nog i land, gav ett
stycke självbiografi i sanatoriemiljö med
”The straw” och gjorde sin glänsande studie
i primitiv psykologi, ”The emperor Jones”1.
Samtidigt sade han farväl till sin tidigare
sceniska realism och började framgångsrikt
experimentera med expressionistisk och
symbolistisk teknik. I ”The hairy ape”1 har han
framställt myten om den uppvaknande
proletärklassen i eldaren Yanks muskulösa och
sotiga skepnad. I ”Ali God’s chillun got
wings” har han givit en skakande rastragedi
inom ramen av en vit kvinnas äktenskap med
en svart man. I ”Désiré under the elms”
framträder åter den förra realismen men här
stegrad till en våldsam naturalism som verkar
delvis rent symbolisk. Det är ett bondedrama
med mörkaste mull i, med stigande säv i
almarna och obetvingliga drifter. I ”The
great god Brown” griper O’Neill till den
djärvaste symbolism och klär sina människor i
masker: det blir en invecklad historia om den
sociala framgångsmoralens förbannelse, om
hämningarna under konventionernas tryck.

”Lazarus laughed” är en strålande visionär
dikt, ”a play for an imaginary theatre”.
Lazarus uppstår skrattande ur graven och

1 I svensk översättning 1925: Tre dramer.
Emperor Jones. — Ludna gorillan. — Tran. Bonniers.
Pris 4: 75.

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>