Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Mars 1932 - Artur Lundkvist: En Elektra i Amerika. Eugene O'Neills nya drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
förkunnar att döden icke finns, det finns
endast liv, endast skratt, en evighet av skratt.
Kejsar Tiberius låter hämta honom till Rom,
Lazarus förtrollar folkmassorna med sitt
skratt och människorna dödar sig själva i
extas, i berusad triumf över döden. Men då
Tiberius finner att denne Lazarus inte äger
något ungdomselixir för honom, för Caesar,
återstår honom blott att visa Lazarus att
döden likväl finns. Lazarus blir bränd på
arenan, med munnen tilltäppt för att icke
kunna skratta. Men ända in i döden skrattar
hans ögon åt Caesar! Stycket är en lyrisk
storm, en extatisk förkunnelse av en ny
universell livskänsla.
Därefter har O’Neill återvänt till realismen
i sina följande skådespel och lagt
huvudvikten vid den psykologiska analysen.
”Sällsamt mellanspel” är en hel roman i
dramatiserad form om en nutidskvinnas tre
livsstadier som flicka, maka och moder.
”Dynamo” gestaltar effektfullt samtidens
andliga konflikt: den kristna metafysiken
kontra den vetenskapligt influerade
materialismen. Scenbilden med mannen som tillber
den surrande dynamon, vilken han
identifierar på en gång med sin döda moder och
gud, den eviga kraften —- erotik och religion
i förening — är av betydande verkan.
Slutligen är den stora trilogien från 1931,
”Mourning becomes Electra”, ett
psykoanalytiskt drama uppbyggt efter de grekiska
tragediernas mönster.
”Mourning becomes Electra” är det gångna
årets mest remarkabla litterära händelse i
Amerika. Stycket har med stor framgång
presenterats av Theatre Guild i New York.
Hela trilogien spelas i ett sammanhang och
föreställningen varar från klockan fem till
klockan elva. Den hänförda kritiken har utan
reservationer placerat O’Neill i jämnhöjd
med de främsta klassikerna. ”Mourning
becomes Electra” är också starkt klassiskt
betonat, ehuru det samtidigt är typiskt
modernt. Det rör sig kring eviga mänskliga
konflikter, men tidsenligt gestaltade, sedda ur
nya aspekter. I litterär tillämpning av
psykoanalysen torde ingen ha nått högre än
O’Neill här.
Stycket anknyter till den gamla
Elektra-sagan. Agamemnon och Klytemnestra, Orestes
och Elektra återgår i modern gestalt som
general Mannon och hans hustru Christine,
hans son Orin och hans dotter Lavinia.
General Mannon kommer hem från
frihetskriget 1865 till det dystra Mannon House i
New England. Medan han varit borta har
hans hustru haft en älskare, den äventyrlige
klipperkaptenen Brant, ett av släkten
Man-nons sidoskott, och dottern Lavinia hotar att
förråda henne. Äktenskapet har från början
varit en besvikelse för Christine; den kylige,
militäriske Mannon har hon aldrig kunnat
känna något för. .Det första barnet, dottern,
hatade hon innan det föddes och flickan slöt
sig till fadern, antog hans militära kantighet
i uppförandet och dyrkade honom under en
oresonlig svartsjuka mot modern. Det andra
barnet, sonen Orin, betraktade hon som sitt
eget barn och slösade ali sin ömhet på,
medan han i sin tur älskade modern och
hatade fadern i hemlighet. Kriget tog fadern
från Lavinia och sonen från Christine. För
dem båda blev livet tomt. Den käcke kapten
Brant kom, vandrade i månskenet med den
kalla jungfrun, Lavinia, och berättade om
Söderhavet och infödingskvinnorna, som var
blott natur och inte visste att kärleken kunde
vara synd. Samtidigt blev han moderns
älskare och de råkade varandra i hemlighet
inne i staden. Lavinias svartsjuka förskjutes
till pliktkänsla, en fanatisk strävan att
förnedra modern och skaffa fadern upprättelse.
För henne blir modern den triumferande
rivalen som tar alla mäns kärlek ifrån henne.
Själva moderns mogna, blommande skönhet
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
