Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. April 1932 - Agnes von Krusenstjerna: Koreografisk föreläserska på Montmartre, Söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ett mörkt moln hotade henne.
Så är väl skönheten alltid ensam
i en vit
tyst ensamhet.
Varsnade hon då ej negrerna
som önskade tortera henne?
Kände hon icke hur salens människor
ville sluta sig samman och kväva henne
med sitt tunga
dallrande fett?
Hon talade. Hennes händer lyfte sig,
snart trötta att tolka hennes ord.
Hennes röst var så matt
som en bleknad matt sammet.
En ung man
sprang fram.
Han slog sina armar kring den späda,
rev henne bort från negrernas gap.
Så stodo de ett ögonblick vaggande,
tätt sammanslingrade som ett danspar.
Då ljöd fryntligt
ett frustande skratt.
— Håll upp! skrek en gungande fettvalk.
Negrerna äro ju icke levande!
Det var sant. De voro en dekoration
målad på en röd bakgrund.
Den unge
höll fast
sin vita dam i ett svindlande famntag.
Ty för hans kärlek voro de andra
ändå svarta odjur som velat
kväva hans älskade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
