Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. April 1932 - André Maurois: Brev från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
grafiskt arbete, som jag läst med stort nöje,
är ”L’Education sentimentale de Goethe” av
Robert d’Harcourt.
Detta år, då hundraårsminnet av Goethes
död firas, komma stora
jubileumshögtidligheter att äga rum i Frankrike, varvid Goethe,
som spelat en så betydande roll i vårt andliga
liv, blir föremål för ståtliga hyllningar.
Paul Valéry håller talet vid högtidligheterna
vid Sorbonne, och Charles du Bos håller en
serie av tolv föreläsningar över Goethe. Jag
vet icke om Charles du Bos redan i någon
större utsträckning är känd i Sverige. Det är
annars ett namn, som jag skulle önska att
ni ville lägga på minnet. Det finns författare,
som äro relativt okända medan de leva och
som först eftervärlden upptäcker. Charles
du Bos kommer att bli en av dem. Han
lever i tillbakadragenhet i Versailles och
skriver var dag i sin dagbok, som till största
delen skall utgivas först efter hans död, men
varav redan några fragment utgivits under
titeln ”Extraits d’un journal”. Han är även
författare till en bok om Byron och till
utmärkta essaysamlingar, som utgivits under
titeln ”Approximations”.
Ett annat alltför litet känt namn, som jag
anser mig böra framhålla för eder, är
filosofen Alain. En bok av honom har just
utkommit under titeln ”Idées”, innehållande
tre långa, utmärkta studier över Platon,
Cartesius och Hegel.
Alain framlägger inte något eget
metafysiskt system och kritiserar inte de system,
han utvecklar. Han anser, och jag med
honom, att det enda sättet att studera en stor
tänkare är att söka tänka med honom och
icke mot honom. När han talar om Platon
lyckas han på något sätt tränga in i Platons
själ, han förklarar platonismen liksom sedd
inifrån. När han kommer till Hegel, vars
sätt att tänka är nästan raka motsatsen till
Platons, anstränger han sig på samma sätt
att upptäcka allt det sanna i hegelianismen.
Denna sistnämnda studie synes mig alldeles
särskilt betydande, ty Hegel är en svårläst
filosof, och det är ytterst värdefullt att få
honom uttolkad av en man från vår egen tid.
Alain har haft ett mycket stort inflytande
på flera generationer franska författare. Han
undervisar sedan fyrtio år tillbaka i filosofi.
Han har varit läromästaren åt den som skriver
dessa rader, åt Henri Massis, Pierre Bost,
Jean Prévost. Hans lärjungar äro förenade i
en trofast beundran för honom, oavsett om
de tillhöra motsatta politiska eller litterära
läger. Denna beundran gäller människan i
minst lika hög grad som författaren.
Alain är ingen lättillgänglig författare. Jag
skulle vilja rekommendera den, som önskar
stifta bekantskap med honom, att börja med
hans enklaste arbeten, till exempel ”Propos
sur le bonheur” eller ”Propos d’Alain”.
Konstnärer ha mycket att hämta ur hans
estetiska studier: ”Système des Beaux-Arts”
och ”Vingt legons sur les Beaux-Arts”. I sin
lära närmar sig Alain på många punkter
Auguste Comte.
I denna artikel omnämnda nyutgivna böcker:
Jacques Chardonne: Claire. Grasset.
Jean Schlumberger: Saint-Saturnin. Librairie Gallimard.
Jacques de Lacretelle: Sabint. Librairie Gallimard.
Édouard Estaunié: Madame Clapain. Revue de deux mondes (ännu ej utkommen i bokform).
Jacques Bainville: Napoleon. Fayard.
Robert d’Harcourt: UEducation sentimentale de Goethe. Armand Colin.
Charles du Bos: Extraits d’un journal. Corréa.
Alain: ldées. Paul Hartmann.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
