Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Maj 1932 - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Att samla böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
för litteratur. Kärleken till ordet och inte till
typen är roten till den sanna kärleken till
boken. Att betrakta böcker bara som mer
eller mindre sköna föremål eller att se pä
dem endast ur snävt bibliofila synpunkter är
naturligtvis en aning löjeväckande, och det
är inte utan att man vill klassificera samlare
med denna läggning tillsammans med
filatelister. (Ofördragsamhet mot kolleger på
andra gebit är varje samlares skötesynd.
Fted:s anmärkning.)
Håller man sig som boksamlare till det
fack, man har skäl att anse som sitt, så
inbillar man sig åtminstone att man inte lider
av den andliga snedvridenhet, som för det
allmänna medvetandet kännetecknar
bok-vurmen. Den, som sedan barndomen haft
svensk vitterhet som en outtömlig
glädjekälla, inriktar naturligt sin samlarhåg på det
området. Han lägger sig till med
originalupplagor efter råd och lägenhet och han
finner sig snart ha inom räckhåll ”oskyldiga
njutningar”, som han förut inte vetat om.
Det är helt enkelt betydligt mera tjusande
att läsa en gammal bok i en första eller i
varje fall tidig edition än att ta den i ett
blankt och färskt nytryck. Vår generation har
som kanske ingen annan i världshistorien
utrustats med känsla för tidsatmosfär och
kulturhistorisk boquet, vi ha ofantligt lätt
att suggereras av gamla ord och gamla ting
— släktledet, som följer efter vårt, har med
vämjelse konstaterat denna vår färdighet och
givit den allehanda vackra namn — och läsa
vi en bok, som inte är av i dag, så ge band,
papper och tryck oss en mängd associationer,
det faller en underligt eggande dager över
orden och på samma gång vi ta emot dem
som människor, levande i onådens år 1932,
erfara vi något av de sensationer, de väckte
hos den tid, som först anammade dem.
Studera till exempel Linnés öländska och
gotländska resa i originalupplagan, tryckt
mtr, nrn <A tüit /f/huds drt/ni
.*./ seA-/er üfya. för,
Jfu Jclria/: Å4TS’ jMt- /tøn/tHS s/nwt
ØrA*. JfHKfté i dars var —
TITELBLADET TILL RUNEBERGS FÖRSTA
DIKTSAMLING.
Tryckt hos G. O. Wasenius. Helsingfors 1830.
hos Kiesewetter 1745, och känn efter om inte
iakttagelserna stå ännu morgonfriskare i
denna ålderdomliga frakturstil och mot detta
tätstrimmade papper! Och nog förefaller det
mig som om Atterboms prolog till
”Phosphoros” får ett annat sving över rytmen, då
man finner den innanför det glödröda
omslaget och efter att ha betraktat titelbladets
naiva gravyr med den sjungande barden,
sittande i ett ödsligt klipplandskap med Göta
lejon som trogen sällskapshund, medan
morgonstjärnan glindrar över fjordens vatten.
Särdeles fängslande är det också att läsa
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
