Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Maj 1932 - Georg Svensson: Vårens poeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅRENS POETER
Ingeborg Björklund.
Kärleksdikt. Bonniers. 3: 75.
Ingeborg Björklund har satt som motto
på sin diktsamling de stolta orden
När jag är död
bränn mig.
Elden skall förstå mig.
Ett betydligt banalare motto skulle ha
uttryckt samlingens innebörd klarare,
nämligen Carmens berömda ”är du fri så är jag
bunden”. Dessa kärleksdikter äro nämligen
nästan samt och synnerligen inspirerade av
svartsjukan, det vanmäktiga ägandebegäret.
Det är en kärlek i bur — författarinnan
liknar själv i en av de bästa dikterna sin
lidelse vid ett dompterat vilddjur — ömsom
travar den runt i en molande kretsgång,
ömsom ligger den och slickar sina sår
i sköna, grymma revanschtankar, ömsom
kastar den sig i desperat raseri mot gallret.
Släpp ditt grepp, ditt grepp om mig!
Du har sjungit dagen lång,
jag vill fly och hata dig
och bespotta din förflugna locktonssång!
Jag vill inte höra mer
och gå genast bort från mig! —
Men då du är borta ser
jag än överallt och allestädes dig!
sjunger hon i en av dikterna och
utropstecken ljuda sojn stampningar av en otålig
flickfot. Ännu mer betecknande äro följande
strofer, som erbjuda en lustig parallell till
Kellgrens ”Nya skapelsen”:
I arbetsrus jag söker lugn från dig...
Förskonande, du är i allt jag rör,
du är i allt jag tänker allt är du
och bleknande jag skymtar ock din eld.
Vi vill förnuft — och vill dock oförnuft,
vi strida vill — och längtar blott till frid,
att somna i varandras armar slutna in...
Vi flyr — och älskar dock — försmäktande!
Man får gå till Strindbergs dramatik för
att finna lika renodlade uttryck för
könskampen i svensk dikt. Jämförelsen bör icke
missförstås, som diktare kunna Strindberg och
Ingeborg Björklund icke nämnas på samma
dag. Men vad som skänker denna ytterst
ojämna diktsamling dess värde och intresse
är att den slår an nästan orörda strängar på
den svenska lyran. Man kan möjligen ha
delade meningar om halten av det känsloliv,
som vrider sig och våndas i dessa dikter.
Ingen torde väl dock kunna förneka, att det
bär äkthetens prägel och att det är uttryckt
i en spontan om också obehärskad form. Det
har skrivits så mycket formfulländad,
kallsinnig vers här i landet, att man gärna är
beredd att ta några falsettoner på köpet,
blott man får höra en människa verkligen
sjunga ut.
Einar Malm.
Tomter till salu. Norstedts. 3: 50.
Einar Malms poetiska typ är inte svår att
fixera. Han är naturentusiast och romantiker
med en djupt inrotad och som det tyckes
icke särskilt reflekterad avsky mot allt som
smakar civilisation. Han avskyr staden med
dess trälande människor, som tränga omkull
varandra för att få en ståplats på en
spårvagn hellre än de marschera hem i den rena
nattluften och som bländats så av
fönsterskyltningar och ljusreklamer, att de aldrig
mera se den eviga stjärnhimlen. Han avskyr
de breda bilchausséerna, som brutalt skära
sig fram genom hed och storskog, han avskyr
campare som strö konservburkar och
smörgåspapper över spröda ängsblommor, han
avskyr till och med jägarna och
timmerhuggarna, som beskatta vildmarken på dess liv
och växt. Hans poesis symbol är rovfågeln,
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
