- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
32

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - Rütger Essén: Om det ryska folkets karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heller något sinne för egendom — men han
är alltid fylld av begär att momentant besitta
och njuta av tingen.

I politiskt hänseende yttrar sig allt detta i
att ryssen vill ha en hård, brutal och fast
överhet. Gör den ej på honom intryck av att
vara hård och fast tillräckligt kan han ej
motstå sin böjelse att trampa den under
fötterna och slå den i grus och spillror. Det
är lika skönt som att berusa sig till
medvetslöshet. Men han vill vara rädd för sin
överhet. Och han vill att den ej endast skall vara
brutal och hård — utan även att den skall
vara orättfärdig, tyrannisk, nyckfull och
grym. Då känner han den som något
befryndat mänskligt — inför en rättvis och
human, om också fast myndighet gripes han
däremot av samma obehagliga skrämselkänsla
som inför en oklanderligt fungerande
automatisk maskin — och han får lust att tjutande
störta sig på huvudet i ett träsk. Endast en
regering med ett lagom inslag av
orättrådighet och korruption är i hans smak. I regel
har han som bekant också fått det som han
velat.

Den ryske soldaten är utmärkt när hans
befäl är av denna art. Han vill lyda under
män med passioner, grymma, nyckfulla, som
kan ge honom prygel utan skäl, men som
också kan ta honom om halsen, gråta och
utgjuta sitt hjärta för honom. Men han
vantrivs och är som soldat fullkomligt värdelös,
när han står under ett av humana idéer fyllt,
milt, släpphänt och ”kamratligt” befäl —
sådana tsartidens sista officerare i stor
utsträckning voro — och han blir trilsk och
oresonlig, när han har att göra med korrekta
och opersonliga militärbyråkrater, de må
behandla honom aldrig så ”rättvist”.

Sådan ryssen är som soldat, sådan är han
i allt arbete. Han kan vara duktig, mycket
duktig, men han är alltid ansvarslös. När
han ej stretar på egen torva gäller det för
honom endast att ”maska”. Att arbetaren i
sin mån skall tänka på det hela synes honom
fullständigt löjligt. Och detta alldeles
likgiltigt om arbetsgivaren är en godsägare, en
privatkapitalist eller ”arbetarnas och
böndernas socialistiska sovjetfosterland”. Allt
som påstås i annan riktning är osant. Den
som spontant tänker på det allmänna intresset
har därigenom övergått till överheten. Han är
icke kamrat längre utan en suspekt figur, en
fiende — desto tvetydigare och lömskare, om
han använder folkliga talesätt. Och om
överheten ej vaktar på sitt, får den stå sitt kast.
Arbetaren låter gladeligen en dyrbar maskin
fördärvas, om han därigenom kan smita
undan fem minuter tidigare. Överheten får
skylla sig själv. Har den ej en
uppsyningsman till hands må den stå sitt kast.

Jag såg eri gång i min ungdom i Ryssland
en stor grind, som uppsatts av en progressiv
godsägare tvärsöver en väg, i syfte att hindra
kreaturens ödeläggelser på rovfälten där
bakom. Han måtte emellertid, som de flesta
progressiva personer i Ryssland, ha varit en
sällsport naiv man. Ingen ryss öppnade
grinden — i stället klöv sig vägen i en sänka
till höger och till vänster och gick tvärsöver
det nedkörda stängslet förbi grinden, som
stod kvar där mittöver vägen, ny,
monumental och oöppnad — ett monument över
mänsklig dårskap.

Den grinden kan tjäna som symbol för ett
stort antal så kallade tekniska framsteg i
Ryssland. Varje minsta extra ansträngning
av muskler eller tanke kräver sin särskilda
tvångsapparat för att komma till stånd. Eljest
blir den aldrig av. Därför är kontrollen —
och kontrollen av kontrollen — en sådan
väldig post i alla ryska företags
kostnadskalkyler. Och därför kostar femårsplanen
tre gånger mera än den skulle göra i ett
europeiskt land.

Ryssen är en vagabond. Han har ej hus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free