Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - Rütger Essén: Om det ryska folkets karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga vårdslöst kastat på en boskapsvagn i
utkanten av en rysk stäppstad. Hon var i
långt framskriden grossess. Den uppsvällda
gestalten, de stelnade, avvärjande krökta
armarna, den barnsliga halsen och bröstet,
där yxhuggen hade träffat, de öppna, stela
ögonen, förtvivlat stirrande mot den blåa
himlen — bland alla de tiotusentals lik
jag sett under Rysslands krig, massakrer och
svältepidemier minns jag ingen syn som i
samma grad som denna tyckts mig
symbolisera hela det ryska lidandet, detta djupa,
intensiva, troende lidande, på vars
meningslöshet ryssarna aldrig tror.
Och jag måste säga att jag också själv trots
allt har svårt att tro att hela denna väldiga
massa av blod, elände och lidande endast
skulle innebära en stor, slumpmässig, djurisk
massaker. Via crucis via lucis. Korsets väg
är ljusets väg. Ty: ”...für dieses Leben ist
der Mensch nicht schlecht genug”. Ryssarna
är det korsfästa folket. Har alltid varit det.
Och liksom Turgenjev säger om det ryska
språket, att det är omöjligt att tro annat än
att det folk, åt vilket ett sådant språk givits,
är ett stort folk, så säger jag att ett folk,
som burit ett sådant lidande som det ryska,
måste bli ett stort folk — om det ej redan
är det.
Men om lidandet är mera äkta och djupt
och rent i Ryssland än annorstädes, så är
glädjen det också. Var finns det en stämning
som vid en rysk fest? Det är icke blott det
mänskliga medlidandet som är starkare i
Ryssland än någon annanstans, utan också
den mänskliga medglädjen. Att ge och
hjälpa, utan frågor och baktankar, det är
ryssens väsen. Han är oregelmässig i arbete,
och han är sällan exakt i uppgifter, men han
är fullständigt fri från hyckleri, högfärd,
egenrättfärdighet och trånghet. Överhuvud är
allt småsinne, både i gott och i ont, honom
fullständigt främmande. Han är ofta en
ogärningsman och ännu oftare blir han som
individ i yttre mening förolyckad, men han
har aldrig hört till de fariséer och
skriftlärda, till vilka evangeliernas Jesus Kristus
riktade sitt enda obetingade anatema.
Av allt detta följer också att ryssen är
ofördärvad på ett sätt, som är oss här i
Västerlandet obekant. För mig står därför
det ryska folket trots allt som världens
främsta hopp. Jag tror på dess stora
världsframtid, på det ryska ”tredje riket”, på
världsfacklan i ryska händer — och detta i
trots av att jag ingalunda är kommunist. Jag
har tvärtom kämpat mot de röda i tre år,
och jag vet att ryssarna var långt lyckligare
under tsartiden med alla dess brister än de
är nu. Men det ligger ändå något i ryssens
tro på sitt folks världsmission. Och när jag
för min del kunde konstatera, att den tron
levde mera på den röda sidan än på vår,
då visste jag också vem segern skulle
tillhöra. Det bästa för dem är kanske dock
sovjetsystemet — men med en tsar, en verklig
tsar, på toppen.
De naiva dårar, som i det röda Moskva se
en triumf för Marx och andra tyska
mindervärdighetsteoretiker, skulle endast behöva
komma i beröring med den levande ryska
anden några få dagar, för att se hur de
misstagit sig. Marxismen har ej mer med det nya
Ryssland att göra än Gamla testamentets
profeter med det moderna Amerika, fastän
de åberopas i söndagsskolorna där lika ofta
som Marx i Moskvas barnkrubbor. Och de
återigen, som i den ryska friskheten och
mänskligheten se en frukt av kommunismen,
de fara lika mycket vilse. Allt detta finnes
i det ryska väsendet och tog sig för övrigt
ännu klarare uttryck under tsartiden, då
människorna ännu ej var så skakade och
vettskrämda av sina upplevelser som de sedan
blivit. Men tsardömet förlorade sin ryskhet
— och därför gick det som det gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
