Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Juni 1932 - André Maurois: Brev från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
HENRI BERGSON
Alla människor veta, vilken enorm roll
Henri Bergson har spelat på filosofiens
område de senaste fyrtio åren. Han har varit
centralgestalten i en kraftig reaktion mot en
överdriven intellektualism; han har visat, att
livet svårligen kunde förklaras medelst en
död mekanism; han har utforskat ”les
don-nées immediates de la conscience” (Tiden
och den fria viljan). Hans inflytande har
gjort sig gällande vida utom den filosofiska
världens gränser; en roman sådan som
Prousts är helt och hållet impregnerad av
Bergsons filosofi; alla religioners predikare
ha i tur och ordning försökt begagna sig av
hans auktoritet. Detta inflytande har också
sträckt sig utanför Frankrikes gränser, och
Bergson är lika känd i Amerika eller i
Indien som i Europa. Man kan beundra eller
diskutera hans läror; men man kan icke
förneka hans betydelse.
Dock saknade byggnaden ett tak och
filosofen en slutledning. Länge ha Bergsons
läsare väntat på hans etik. Många av dem
fruktade, att denna etik aldrig skulle bli
skriven, då de visste, att Bergson var mycket
sjuk. Men nu har den kommit. ”Les deux
sources de la morale et de la religion” utgör
det fullständiga filosofiska testamente, som
Bergsons lärjungar väntade sig av sin lärare.
Han har skrivit det modigt, trots sjukdomens
tryck. ”Jag har alltid lärt, att anden kan
behärska kroppen”, har Bergson sagt. ”Det
återstod för mig att bevisa detta genom ett
exempel.”
Na, sedan byggnaden är fullbordad, kan
man se, hur enhetlig den är till stilen. Vilket
ämne Bergson än behandlat, har han alltid
ställt upp en mekaniserad världsuppfattning
mot en levande; han har strävat efter att
återuppliva de ”färdiggjorda” tankarna, som
legat inlindade likt egyptiska mumier, i ord
och umgängesformalismer. Det är samma väg
han följer, när han talar om etik och religion.
Bergson skiljer mellan tvenne slags etik.
Det första slaget, som han kallar ”sluten”
etik, är en samhällsetik. Den består av de
regler, som göra det möjligt för en grupp
människor att leva, att bestå. Dess verkningar
stanna vid gruppens gränser. Den säger till
människan: ”Du skall icke döda; du skall
icke ljuga.” Men den gör mordet och lögnen
till dygder, om de förövas under krig och
mot fienden. Den hämtar ali sin styrka ur
hjordinstinkten. Kant har trott sig i
människosjälen särskilja ett ”kategoriskt
imperativ”, som tvang henne att handla moraliskt.
Men Kant misstog sig, åtminstone i fråga om
sin tolkning. Det som inom oss bekämpar vår
åtrå i den konventionella moralens namn, det
är vår samhällsinstinkt. I detta avseende är
människan lik myran, men hon är en
ofullkomlig myra.
Men människans överlägsenhet över myran
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
