Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Augusti 1932 - Sven Stolpe: Björnson och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
BJÖRNSONKLIPPAN I GUDBRANDSDALEN
avsnitt ur den sällsynt charmfulla skildringen
må här meddelas — citatet är dock icke
ordagrant:
”Jag stod i stäven och höll långa tal”,
skriver Björnson, ”där jag så vackert jag
kunde uttryckte allt det som strömmade på
mig från stranden vi seglade in emot, det
vill säga jag höll talen för mig själv och
undrade, om jag skulle få mod att hålla
något av dem i Kalmar. — Då vi seglade in
till Stockholm en vidunderligt vacker
sommardag mellan lekande öar och sjungande
fartyg, som kom emot oss och seglade
omkring oss — jag tyckte, att öarna seglade
med — då höll jag åter ett halvt dussin tal
för mig själv och undrade, om jag skulle få
mod att hålla ett halvt av dem i Stockholm.
Det hade jag inte, men jag satt som i Kalmar
på talarstolens fotsteg och sv<5r för mig själv,
att också jag skulle bli talare, för detta var
för underbart. Jag skulle gärna vilja veta,
om någon av de reglementerade talarna, som
hade talat i Kalmar och nu talade här, lade
märke till och nu kan minnas den unge
norske studenten med mössan i nacken och
solrött ansikte, som satt i vägen för dem,
när de kom upp och kom ned, överallt i
vägen. Aldrig har de haft en mer entusiastisk
åhörare, allt som människor sade var så
underbart. På vägen ned mot sjön fick jag
så många blommor som flera andra studenter
tillsammans, ty min glädje var så vild, som
hade jag i många år väntat på denna dag,
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
