Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Augusti 1932 - Georg Svensson: Louis Bromfield
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
georg svensson
LOUIS BROMFIELD
Av alla de amerikanska författare, som
tillhöra generationen efter de stora sociala
realisterna Upton Sinclair, Theodore Dreiser
och Sinclair Lewis, är Louis Bromfield den
här i Sverige mest kände och uppskattade.
Av hans romaner ha tre huvudverk hittills
översatts, och hans senaste stora roman, ”A
Modern Hero”, befinner sig under
översättning. Lägger man härtill att hans effektfulla
och underhållande noveller i stort antal
presenterats av den litterärt orienterade
svenska pressen kan man säga att det även
för en icke engelskkunnig svensk läsare är
möjligt att bilda sig en god uppfattning om
den unge författarens ovanligt rika
produktion. Att Bromfield utanför sitt lands gränser
— situationen i Sverige är knappast
exceptionell — på detta sätt distanserat sina
jämnåriga bland Amerikas författare beror icke,
det måste klart utsägas, på att han är den
bäste författaren. Han har aldrig skrivit något
som så bär det självupplevdas sanningsprägel
och är så alltigenom konstnärligt behärskat
som Ernest Hemingways ”Farväl till vapnen”.
Han har heller aldrig haft mod och kraft att
gripa sig an med en samtidsskildring av
sådan bredd som den John Dos Passos givit
”Manhattan Transfer”, ”42nd Parallell” och
”1919”. Och till de poesiens höjder och
Louis Bromfield: Tidig höst. Översättning av
Tora Nordström-Bonnier. Svenska Bok-klubbens
romaner. Bonniers. 6: 50.
introspektionens djup, mellan vilka Thomas
Wolfe vandrar i ”Look Horneward Ängel”,
når aldrig Bromfield.
Är det alltså orätt att kalla Bromfield en
genial författare så vore det en ännu större
orättvisa att degradera honom till blott och
bart en habil sådan. Han är detta ur
bokförsäljningssynpunkt så åtråvärda och
sällsynta mellanting: en allvarligt syftande,
utomordentligt begåvad författare, som aldrig
piskar sin Pegasus in på de dunkla och
svårframkomliga vägar där den stora publiken
icke kan följa honom. Han håller sitt material
i ett fast och tekniskt fulländat grepp och
behandlar det med den gode yrkesmannens
sunda arbetsglädje. Av geniets brottning med
övermäktiga uppgifter märker man aldrig
något spår i Bromfields æuvre.
Man har ofta rubricerat Bromfield som en
typiskt ”modern” författare, en av dem som
hålla på att förnya romanformen. Därvid
har man främst pekat på hans tekniska
experiment, komponerandet med flera
kontrapunktiskt löpande handlingar (”Den
sällsamma historien om miss Annie Spragg”),
bibehållandet av tidens kontinuitet
(”Tjugufyra timmar”) och så vidare. Bortser man
emellertid från dessa rent kompositionella
nymodigheter, äro Bromfields romaner på
intet sätt revolutionära. Han har själv bland
de författare, han särskilt uppskattar, nämnt
Thackeray och Tolstoj, och lägger man här-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
