Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1932 - Erich Kästner: Fem dikter. I svensk tolkning av Gunnar Mascoll Silfverstolpe: - Man ville åter vara sexton år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
man ville åter vara sexton år
Man ville åter springa hem från bio
med någon flicka, som har bråttom hem
och darrar för en kyss i varje lem
och så ha var sin ring och växla dem
vid hennes port, då klockorna slå nio.
Man ville åter vaka nattetid
och ligga i ett fönster sammanknipen
och lyssna på vart ljud, som steg ur djupen.
Man ville rusa ut med gråt i strupen,
då någon ljuger, man är fästad vid.
Man ville äter gå längs gröna gärden
med bleckportör en sval och växtrik vår.
Man ville åter vara sexton år
och glömma allt, som sedan hänt i världen.
Man ville åter få på årsexamen
en liten slant till tivolibiljett
och äta bakelser, tills man blir mätt
och se en apa röka cigarrett
och ta med händerna på jättedamen.
Man ville bli förförd och mitt i ruset
besinna sig: hon blir en annans brud.
Man kände hennes händer på sin hud,
och hjärtat slog med samma hårda ljud
som porten nattetid i fadershuset.
Man ville åter ha kring huvudgärden
den svala ro, som allting övergår.
Man ville åter vara sexton år
och glömma allt, som sedan hänt i världen.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
