- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
58

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1932 - Rütger Essén: Prostitutionen. En diskussion i klubben C. D. I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rütger essén

berättigat eller inte. Faktum kvarstår i alla
fall: vi intresserar oss inte längre för
prostitutionen — som sådan.

Till förekommande av missförstånd vill jag
understryka att vi här i kväll naturligtvis
resonerar om prostitutionen i dess egentliga,
dess så att säga fysiskt-pekuniära bemärkelse.
Prostitutionen i andlig mening, prostitutionen
i journalistik, politik, vetenskap, litteratur
och konst, bryr vi oss nu inte om. Var skulle
vi då sluta, för resten? Det gäller alltså inte
les lupanars de la pensée utan les lupanars
de la chair.

Jag har äran att först överlämna ordet till
min vän, monsieur Victor de la Valliére, av
oss alla känd kritiker i Echo de Paris med
mera. Han meddelade mig en gång att han
ämnade försvara prostitutionen. ”Förklara?”
frågade jag. — ”Nej, försvara. Den är en
nyttig och nödvändig samhällsuppgift”,
svarade han mig, ”och ibland en konst.” Inför
detta yttrande vädrade jag trots det avtagande
intresset för prostitutionsfrågan, möjligheten
till en verkligt givande diskussion i vår klubb,
och på min förfrågan förklarade sig de la
Valliére även villig att medverka härtill.

Vi följer här i klubben den välgrundade
principen att låta den offensive talaren, den
som utvecklar tesen contra, börja debatten.
Men i fråga om detta ämne synes det mig
vara tesen pro som är tesen contra-. Därför
får vår vän de la Valliére börja.

Träd alltså fram, hetärernas och
Magda-lenornas ädle riddare, och låt oss åhöra den
upprättelse ni kommer att ge dem och de
stötar ni kommer att rikta åt andra håll! Ty
på annat sätt går det väl ej.

Ni har ordet, monsieur de la Valliére!

Monsieur de la Valliére började sitt
anförande kl. 22.20. Det var av följande lydelse:

— Mina damer och herrar!

Det är icke min avsikt att chockera eller
göra paradoxer för paradoxernas skull, och

om den uppfattning jag hyser i denna fråga
om prostitutionen likväl skulle ge intryck av
en dylik böjelse, så är det inte mitt fel. Jag
har fått denna uppfattning efter långa studier,
iakttagelser och reflexioner, inriktade på
historia, litteratur, människor och social
verklighet, och jag ber att bli tagen på orden.

Min grunduppfattning av prostitutionen är
denna:

Den samhällsföreteelse vi vanligen
benämner med detta namn är icke ett sjukligt
fenomen, icke ett utslag av individuellt eller
samhälleligt förfall, icke ett uttryck för
mänsklig förnedring, icke heller en företeelse
bunden vid ett visst eller vissa slags
samhällsskick — utan den är en nödvändig och nyttig
form för mänsklig verksamhet, oskiljaktig
från den västerländska kulturen, liksom för
övrigt från ali kultur, bestående sedan den
mänskliga odlingens barndom och bestående
för ali framtid, så länge människan ännu
orkar vara människa, det vill säga hålla sitt
huvud höjt över det tidlösa, djuriska
barbariet, det vill säga över den omedvetna
belåtenhetstillvaro, ur vilken människan en
gång, heroiskt, dåraktigt och sublimt, steg
upp som människa och började sitt lidandes
och sitt skapandes epopé.

Prostitutionen är i själva verket ett av de
väsentliga momenten i denna process, varmed
människan, som vi brukar säga, höjer sig
över djuren.

Den prostituerade är närmast jämförlig
med soldaten. Båda är de bärare av
mänsklighetens heroism, båda är de nödvändiga för
kulturens offertjänst.

Att förakta den prostituerade är därför att
förakta mänskligheten som sådan, att anse
hela dess stora äventyr, den mänskliga
kulturen och den mänskliga historien, som
förfelat, lönlöst, en dårskap, som helst borde
avslutas med släktets självmord. Det må stå
var och en fritt att göra detta! Men deltag

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free