Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1932 - Harry Hansen: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HARRY HANSEN
EDITH WHARTON
som härnäst framträder med romanen ”The Gods
Arrive”.
i landet, och sammanslutningarna äro
ängsligt måna om sina privilegier och mycket
mäktiga. Inte heller förefaller det som om
den breda massan hade blick för de värsta
missförhållandena. De privata bolagen
fortsätta med full fart att utplundra
naturtillgångarna; de allmännyttiga företagen (ljus,
värme, elektrisk kraft) ligga till största delen
i händerna på enskilda företag, och den
starke man saknas ännu, som kan kräva att
folket själv skall bestämma i dessa viktiga
angelägenheter. Det är inte troligt att
president Hoover kommer att kräva radikala
förändringar, och New Yorks guvernör,
Roosevelt, väntas, för den händelse han väljes till
president, knappast sätta sig i spetsen för en
opinion, som kräver statlig kontroll av våra
stora naturtillgångar — trots vad han själv
påstår.
En ny bok av storfurstinnan Maria av
Ryssland är inte direkt ett litterärt
evenemang men dock en händelse på
bokmarknaden, i betraktande av den stora popularitet,
som kom hennes förra bok, ”Education of
A Princess”, till del, i synnerhet bland
amerikanska kvinnor. Om denna bok hade
misslyckats, är det knappast troligt att vi vidare
skulle ha hört av prinsessan Maria, men dess
framgång hade till naturlig följd, att
förlagsvärlden skulle insistera på en ny volym.
I denna skildrar prinsessan sina vandringsår
i Europa efter landsflykten, hennes möte med
faderns andra hustru, prinsessan Paley, i
Paris, hennes möte med brodern Dmitri i
London, med sin son, prins Lennart, och
sin svärfar, kung Gustav, om vilken hon
skriver med stor aktning och charm. Hon
berättar därefter om hur hon började teckna
damkläder, först åt Chanel, därefter om sitt
eget affärsföretag Kitmir och därefter om
sina förberedelser för en andra resa till
U. S. A., där hon skulle bli tecknare och
rådgivare åt en stor och fashionabel
damskräddare. Hon berättar icke om sina upplevelser
i Amerika, men så mycket är säkert, att om
hon skrev en frank redogörelse härför, skulle
det bli en högst ovanlig historia. Ty Amerika
älskar hängivet ali kunglighet, och prinsessan
var oerhört eftersökt under sin vistelse i New
York. I rättvisans namn måste sägas, att hon
uppbar sin roll av kunglighet i
förskingringen med stor värdighet. Prinsessan
uppträdde naturligt och behagligt och verkade
inte ens sårad, när den romanovska kronan
plötsligt uppenbarade sig som en
parfymflaska och ett varumärke.
Kreugerkraschen har utförligt diskuterats i
tidskriftspressen, medan böckerna om fallet
ännu så länge varit allvarliga
undersökningar över det system, som gjorde det
möjligt att så många amerikaner blevo svindlade.
”The Match King”, en roman, som snart
kommer att filmas, troddes vara baserad på
Kreugers liv, men detta var tydligen ett
misstag. Kreuger framställes här maskerad som
fruntimmerskarl, vilket naturligtvis gjort
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
