- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång I. 1932 /
45

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1932 - Diktaren och kritikern. Enquête - Marika Stiernstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DIKT ÄREN OCH KRITIKERN

Att konstnären, diktaren, skulle ha någon
verklig, någon för hans utveckling betydande
nytta av professionell ”kritik”, tror jag
uppriktigt numera vara fastslaget såsom
uteslutet. Varför skall då just konstnären
alltjämt, ensam bland alla medborgare, stå som
ett slags strykpojke i offentlighetens ljus
inför Den och Den, som i många fall inte
skulle kunna själv på långt när prestera vad
denne gjort, eller, om han är en kollega,
kanske som sådan fullföljer andra metoder,
strävar mot andra ideal och så vidare, kanske
tillhör en annan generation och skola, och
sålunda a priori måste stå i
motsatsförhållande till vederbörande (även den
hederligaste och bäste).

Konstnären, diktaren betraktar också
numera, om han inte är en helt ung debutant,
i flertalet fall kritiken huvudsakligen ur
ekonomisk synpunkt, ur nyttosynpunkt. Reklam.
Och reklam kan göras på många andra sätt.

Och allmänheten?

Inom samma tidningsexemplar kan man
få läsa å ena sidan en recension av en erkänd,
en bra författares bok, men som råkat bli
något ”svagare” eller för kritikern mindre
tilltalande än fjolårets och får veta av det i
tämligen kärva ordalag, å andra sidan en
recension av en bok av någon ren outsider
utan spår av litterär eller artistisk hållning,
utan spår av inre ambition, men som råkar
vara en roande tillfällighetsprodukt och som
nu högt berömmes. Vi veta alla, att dylikt och
analogt händer oupphörligt. Och där sitter
tidningens prenumerantkrets och stirrar. Vad
ska den tro, eller vem ska den tro?

Det hela får något av karaktären av lotteri.

Hur skulle det vara med blott och bart
sakliga översikter, orienterande redogörelser?

Svarar man mig, att ingen kan begära
dylikt hantverk av litteraturprofessorer, så
svarar jag, att dessa heller inte äro nödvän-

diga där. En alltför stor överbyggnad av så
kallad kvalificerad litteraturgranskning är
ingen välsignelse för den litteratur som just
håller på och växer. Låt professorerna vara
hjärtligt välkomna med essayer, studier av
principiell innebörd, överblickar,
tillbakablickar och så vidare. Fältet är vidsträckt.
Men då jag fattat att enquëten här avsåg vad
vi kalla dagskritiken, vänder jag mig mot
denna såsom delvis överkvalificerad, till
exempel ibland bärande tycke av blott
samspråk (eller gruff) mellan kritikerkolleger,
och dessutom såsom ägande en alltför
slumpmässig karaktär.

I radio har man åtminstone börjat komma
fram till en, jag tror, god form för just
sakliga aktuella översikter. En utmärkt skola!
Den disciplin en radiotalare måste
underkasta sig är uppfostrande för honom själv
och inte mindre för lyssnarna. Det skulle
helt enkelt inte tolereras att radiotalaren
tilläte sig sådana förlöpningar, som man
dess värre ibland under årens lopp fått
se i tryck. Dessa ha lika litet som överord
bidragit att höja allmänhetens aktning för det
litterära livet i stort sett och på bred basis.

Jag är visst ingen vän av stel, död så kallad
objektivitet. Mer än så: jag tror inte på den.
En intelligent och kunnig människa kan ge
saklighet utan att alis tvinga på knä sin egen
personlighet. Vad jag vill ha bort, det är
skolmästeri, felsökeri, kritik som en art pour
Vart, och naturligtvis humör, hasard,
härsk-lystnad och dylika i förevarande
sammanhang onödiga utväxter på personligheten. Och
jag tror att mina tänkta orienterande
presentationer av dagens litteratur likväl skulle
kunna göras både fängslande och roande.
Även lärorika.

Jag förnekar icke att det redan nu ibland
finns recensioner som äga denna angenäma
karaktär.

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free