Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1932 - Bonniers Litterära Magasins romanpristävlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. L. M.
inbjuder till romanpristävlan
2 750 kronor i pris för en liten roman om cirka 40 tidskriftssidor
Både tidskrifts- och bokpublicering
I augustinumret av Bonniers Litterära Magasin företogo vi, som våra läsare torde
erinra sig, det experimentet att i ett och samma nummer införa en hel liten roman,
”Beppos Nattklubb” av Louis Bromfield. Tack vare förlagets goda förbindelser med
denne över hela världen för närvarande utomordentligt läste och skattade författare,
kunde vi till och med införa detta hans senaste arbete, innan det ännu utkommit i
original. Efteråt har det publicerats i det stora Nash’s Pall Mall Magazine men ännu
ej i bokform. Frånsett tjusningen att först kunna ge offentlighet åt ett arbete, hade
experimentet för redaktionen ett stort intresse: hur skulle läsekretsen reagera inför
ett bidrag på 43 kompakta sidor? Den ordinarie tidskriftspubliken, som är van
att gripa till en tidskrift eller tidning för att skaffa sig en rolig halvtimme eller
skingra ennuin under en tåg- eller spårvagnsresa, tycker inte om alltför krävande
och tidsödande uppgifter. En bok skall vara en bok och en tidskrift en tidskrift,
resonerar man. Resonemanget må ha sin giltighet när det gäller dags- och
veckotidningar, men det träffar, enligt vår tanke, icke nämnvärt Bonniers Litterära
Magasin, som intar en mellanställning mellan dessa ting. Det är en tidskrift men
är ägnad åt böckerna och litteraturen.
Visserligen är dess uppgift i första hand att orientera, att fara som en pass- och
patrullbåt i böckernas värld. Men då och då kan den tack vare sitt stora deplacement
utan att sjunka ta en hel bok ombord. Bromfields roman skulle i vanligt bokformat
ha tagit cirka 120 sidor i anspråk, i magasinet upptog den blott 43. Över fanns
alltså gott om plats för den övriga repertoaren, noveller, artiklar och recensioner.
Likväl betrakta vi cirka 40 sidor eller jämnt hälften av magasinets utrymme såsom
det absoluta maximum, ett bidrag i ytterst sällsynta fall får upptaga. Mot
följetongspublicering ha vi både praktiska och principiella invändningar att göra.
Såvitt det varit möjligt att utröna lyckades experimentet med den bromfieldska
romanen utmärkt. Vi ha från många håll erhållit bevis på att såväl själva
publiceringsformen som den ifrågavarande romanen blivit väl mottagna. Detta har stimu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
