Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. December 1932
- Recensioner
- G. G-J.: Den gamla goda tiden
- N. B.: En debuterande äventyrsförfattare
- Paul Gemer: En filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilligt av ”Bleka grevinnan” — stör
egentligen mycket litet. Det går in i stilen
alltsammans.
En ung Litzow hör till de i våra dagar
mer och mer sällsynta alster som lämpar sig
att läsas högt i familjekretsen — vid
aftonlampan som det förr hette — och skall säkert
finna många tacksamma läsare.
G. G-J.
En debuterande
äventyrsförfattare
Olof Thorborg: Daltuna mot Chicago.
Gebers. 4: 50.
Mellan detektivromanen och
äventyrsromanen gapar en klyfta som mellan Fagervik och
Skamsund. Ty detektivromanen, som fordrar
en sinnrik intrig och sträng komposition, har
samma kultiverade skönhet som Fagervik,
medan den formlösa äventyrsromanen är vild
och snårig som Skamsund.
En nyutkommen äventyrsroman, ”Daltuna
mot Chicago”, av Olof Thorborg, jävar på
det hela taget inte denna distinktion. Själva
innehållet bjuder på ett föga sinnrikt
hopkommet raffelreportage om ett amerikanskt
gängstergängs bravader i en svensk dalsocken.
Man slåss mera än man tänker. Man
lönnmördar med pistol, bössa och morfinspruta,
men skulle ha lyckats bättre, om man tänkt
sig för litet mera. Hjälten är en
svenskamerikan, vars heroiska chevaleri mot
barnjungfrur och indignerade hjälplöshet mot
banditer mera tillhöra en Don Quijote än
en Sherlock Holmes. Rollbesättningen i
övrigt är den för romaner av detta slag
obligatoriska, med massor av spexfigurer:
en genompräktig nordisk raschampion, som
borde få nationalsocialistiskt diplom, ett
kokainiserat gammalt lustvrak till överste
från The middle West, en passionerad
nattklubbshertiginna från Chicago, en filosofisk
trädgårdsmästare, som övergått till islam och
åkallar Allah bland päronträden och
gurk-sängarna kring sin bergslagsstuga, en betjänt
vid namn Jonsson, en dolkande Al
Capone-dago, som otvivelaktigt skulle ha gjorts bra
på film av Edvin Adolphson, etc. Rent språk-
ligt sett tar författaren fasta på genrens
allmänna benägenhet för retorisk prakt. En liten
axplockning kan ge en föreställning om hans
stilsträvanden:
”Tvivlet hade sått sin draksådd i hans
sinne och gjort hans brokiga liv till en
sannskyldig sorg i rosenrött” (sid. 53).
”Modern inom henne ville stryka hans hår,
när han var sorgsen, pyssla om honom, när
han var sjuk, och deltaga i alla hans fröjder
och missräkningar, barnet inom henne ville
förtröstansfullt taga hans hand och följa
honom varthelst han ledde, och älskarinnan
inom henne kom emot honom bjudande
honom i sällhet sina röda läppar och sin
öppna famn” (sid. 123).
”I hennes ögon brann martyrskapets heliga
eld” (sid. 95).
”Jag älskar dig, Erik! Du är prinsen i
mina drömmars alla lustslott, mannen, som
jag givit mitt arma hjärta” (sid. 80).
Man känner sig frestad att efter läsningen
av dessa blommor likt Sandels utropa: ”Säger
man så? Å, hut!”
Dock undras, om inte de påtalade
svagheterna i boken mindre bero på författarens
oförmåga än på hans tro, att det i
äventyrsböcker skall så vara. Ty Olof Thorborg är
ingen obegåvad författare. Och trots alla
skavanker är hans bok präglad av en friskhet
och berättarglädje, som göra den läsvärd.
N. B.
En filosof
Hans Larsson: Gemenskap. Bonniers
1932. 7: 50.
Den essaysamling Hans Larsson i höst
utgivit bär namnet ”Gemenskap”. Det är ett
tidsenligt ord, eftersom tiden i hög grad kan
sägas röra sig om gemenskapens realitet och
problem. Den gör det dels därigenom, att den
i en hittills oanad grad förverkligat vissa av
gemenskapens arter: kommunikationernas och
filmernas, modernas och maniernas
gemenskap. Den gör det i ännu högre grad
därigenom, att den befinner sig i en så skriande
saknad av vissa andra arter av gemenskap:
t. ex. den, som kallas internationellt
samförstånd eller den, som ligger i att äga allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1932/0784.html