Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1932 - Recensioner - G. S.: Vid apéritifen - G. S.: Det vackra hemmet - Johannes Edfelt: Norsk ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RECENSIONER
Del vackra hemmet
Maj Sterner och Albin Roosval:
Svenska heminredningar i bild. Bonniers.
12: 50.
Denna vackra bok vädjar på ett sympatiskt
och absolut icke indiskret sätt till en mycket
vanlig form av nyfikenhet: att se hur andra
ha det hemma hos sig. De båda utgivarna,
båda tränade illustratörer, ha gjort ett
jättelikt notvarp bland svenska rumsinredningar,
de flesta härrörande från bebodda hem, och
sammanställt bilderna i grupper, som
representera de viktigaste interiörformerna, hall,
vardagsrum, salong, matsal, sängkammare,
herrum och bibliotek, kök och badrum.
Dessutom finnes en avdelning för moderna hotell
och vilohem, vilka i sin inredning vinnlagt
sig om att skapa hematmosfär.
Boken bör i främsta hand bedömas som
materialsamling, och som sådan är den värd
det största erkännande. Det är ingen lätt sak
bara att åstadkomma en dylik inventering.
Endast ett fåtal av bilderna ha förut varit
publicerade i tidskriften ”Svenska Hem”, de
övriga äro särskilt nytagna för detta verk.
Urvalet har icke gjorts efter några fastställda
principer utan med tolerans för alla
stilriktningar inom den goda smakens gränser.
Här bör alltså envar ha möjligheter att kora
sina speciella favoriter och välja de
uppslag som passar ens individuella smak och
behov. Även den konst- och kulturintresserade
har i denna bok ett lättillgängligt
illustrationsmaterial till stilutvecklingen inom
konsthantverket under de sista femtio åren.
Texten är nedbringad till ett minimum och
har ingenting nytt att ge. Huvudvikten har
förståndigt nog lagts på bildunderskrifterna,
som äro sakliga och lyckligt befriade från
alla estetiska utgjutelser.
Bland julens presentböcker har denna givet
rätt till en av förgrundsplatserna. G. S.
oinfekterad av den pretention och falska
romantik som oftast brukar vidlåda dylika
redogörelser. Det finns ingenting av övermaga
bohem och brackdödare hos Hallman. Hans
bok är icke bara vacker och briljant, den är
också sympatisk. G. S.
Norsk ungdom
Ronald Fangen: Erik. Översättning av
S. J. S. Bonniers. 6:50.
Med begreppet modern norsk litteratur
förbinda vi framför allt namnen Undset,
Hamsun och Duun. Det är denna treklang, som i
första hand givit världen en föreställning om
vad nordisk episk diktning förmår. Att de
yngre norska diktarna haft svårt att göra sig
gällande vid sidan av så resliga gestalter
ligger i sakens natur. Likväl har det
ingalunda varit klent beställt med återväxten
inom vårt grannlands romandiktning. Det
skall tvärtom villigt erkännas, att Norge
under senare år inte illa hävdat sin
ställning som de trygga och breda
berättar-begåvningarnas hemland framför andra. Den
stora nordiska romanpristävlingen
häromåret bragte i den stora publikens erinran
två norska författarnamn: Sigurd
Christiansen och Sigurd Hoel, båda författare av
distinktion, den förre i sitt tungsinta grubbel
över etiska problem en typisk ättling av
Ibsens land, den senare en till sin
läggning mera internationell och med modern
psykologi laborerande skribent, som också i
sin romanteknik tillmötesgår en ny tids krav.
Till dessa kunde man lägga ytterligare ett
namn: Ronald Fangen. Ehuru yngre än de
förut nämnda, har han som författare en redan
utpräglad och intresseväckande fysionomi.
Om man som ett karakteristiskt drag hos
nutida norsk ungdom vill ånge ett frenetiskt
intresse för debatter, då är Ronald Fangen
en typisk företrädare för denna specifikt
norska mentalitet. Det är många problem,
som ventileras och sättas under debatt i hans
två romaner ”Några unga människor”
(tidigare försvenskad) och dess nyligen till vårt
språk överflyttade fortsättning ”Erik”.
Författaren är en sällsynt skicklig och intelligent
resonör, men till syvende og sist är dock en
romans verkliga värde att söka i dess
människoteckning, fantasikraft och
gestaltningsförmåga. I sådana stycken ligga också,
gudilov, de största förtjänsterna hos Fangens
romaner. De leva med ett eget, häftigt och
impulsivt liv. Vad som först och sist är att
skriva på Fangens vinstsida är käckheten i
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
