- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
31

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Frans G. Bengtsson: En bibel för bokälskare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


kännare högt skattad märkvärdighet, föremål
för lika hängiven dyrkan från sin.krets av
konnässörer som Waltons ”Complete Angier”,
sir Thomas Brownes ”Religio Medici” och
”Urn Burial”, Gilbert Whites ”Natural
History of Selborne” och —— med vidare
spridning —— Lambs essayer och Fitzgeralds
”Omar”. Det är djärvt att uttrycka sig i
superlativ form: det är tänkbart att något
verk finns lika fullt av allomfattande
erudition som Burtons ”Anatomy”, men vilket det
skulle vara bleve inte lätt att säga, och få
kunna som storstilade kuriositeter sättas i
bredd med den.

Liksom Burton i sitt företal tar den gamle
filosofen Demokritos till sin förebild och
hyllar honom, tar mr Jackson i sitt företal
Burton till sin —— och inte endast i sitt
företal utan i hela boken, i dess stil, komposition
och tonfall: ”The Anatomy of Bibliomania”
är en med lekande virtuositet gjord pastisch
efter Burton. Den är åtskilligt lättlästare än
förebilden; ty om Burton gäller onekligen
detsamma som herr abbé Coignard i
monsieur d’Astaracs bibliotek säger om Zosimos
av Panopolis —— han blir stundom en smula
hård i stilen, vilket däremot mr Jackson,
hjälpt av sina mera mänskligt betonade
auktorer, sällan eller aldrig blir. Mr Jackson
har inte som Burton läst allt (ett företag
som blivit svårare sedan sextonhundratalet,
inte endast därigenom att åtskilligt skrivits
sedan dess utan också emedan ingen
människa numera torde kunna genomplöja
ändlösa räckor foliovolymer på det sätt som den
tidens humanister kunde); men man kan
lugnt säga att han läst mycket, och sina citat
förmår han länka samman och foga in med
en skicklighet och ett behag som inte ger
förebilden efter.

Alla tänkbara mänskliga relationer till
böcker, utom skrivandet av dem, finnas här
systematiskt avhandlade, med en systematik
som varken är påträngande eller torr. Efter
ett första avsnitt ägnat åt böckers allmänna
lov och ära kommer en betraktelse över deras
”morfologi och dimensioner”, med olika
bokkonsumenters åsikter angående behagligaste
format. Ordentligast i sina tycken därvid
synes lord Chesterfield ha varit, som på äldre
dagar, sedan dövhet avstängt honom från
yttervärlden, blev en stor läsare och
därvid enligt egen utsago ”föredrog allvarliga
folianter på morgnarna, kvartvolymer fram
på dagen, såsom mera blandat sällskap, samt
på kvällen, till lättare nöje, små oktaver
och duodeser”. En viktig senare avdelning
handlar om ”konsten att läsa” och olika
ryktbara personers vanor som läsare. Många
kunna endast läsa i sitt bibliotek. Doktor
Johnson älskade att bli liggande i sängen
halva dagen och läsa; poeter som Shelley
och Wordsworth tyckte bäst om att läsa ute
i naturen, under träd eller vid en strand; men
poeten Francis Thompson föredrog att läsa
på krogar, bland mycket buller, där han
kände sig mest ostörd och lättast kunde
koncentrera sig. Macaulay (”the greatest reader
of ali time”, säger på ett ställe mr Jackson,
och säkert var han en av de allra största)
tänkte ofta tillbaka på hur han som fyraåring
brukade ligga på magen på en fäll vid
brasan, med en stor bok framför sig och en
smörgås i sin hand, full av salig belåtenhet.
På äldre dagar läste han gärna under sina
promenader, varvid den lille grovt byggde,
mycket rakryggade gentlemannen i rask takt
vandrade fram på Londons gator, eller i
lantliga nejder kring sin sommarvistelse, med
en bok hållen på krökt arm på lagom avstånd
från ögonen. Mr Jackson anför inte
anekdoten om den skräckblandade vördnad som
en sommar på 1850-talet åstadkoms i de
litterära klubbarna i London, när ryktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free