Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Recensioner - Paul Gemer: Biologisk humanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIOLOGISK HUMANISM
Gunnar Beskow: Biologi och livsåskådning. Bonniers 1932. 5: 75.
Recenserad av PAUL GEMER
I den för närvarande synnerligen
omfångsrika kulturanalytiska litteraturen föreligger
ett arbete som icke hör till de vanliga:
Gunnar Beskows kort före jul utsända
essaysamling ”Biologi och livsåskådning”. Det är en
stimulerande bok, skriven av en man, som
verkligen har något att säga, när han berättar
om, hur han med stoff och tankemotiv från
sitt biologiska fackstudium utformat en
humanistisk livssyn.
En av författarens ledande synpunkter
möter man i hans första essay, ”Om
nödvändigheten av en livsåskådning”. Beskow
berör frågan om olika kunskapsarter och
tillägger:
”Det är troligt, att i en icke avlägsen
framtid den stränga åtskillnad, som under något
århundrade gjorts mellan vetenskapens och
överhuvudtaget det andliga kulturlivets olika
discipliner skall framstå som en säkerligen
historiskt nödvändig men synnerligen
antikverad skråperiod i den andliga utvecklingen.”
Författarens antagande kan förefalla djärvt,
men säkert är, att iakttagelsen av
specialiteternas inre enhet innehåller en viktig och
ofta förbisedd sanning, som det särskilt
tillkommer vår tids kulturmänniskor att behjärta.
Den som själv är en anhängare av denna
sanning hälsar med tillfredsställelse en
meningsfrände, så mycket mer som han oväntat nog
kommer från naturvetenskapligt håll.
Vid fastställandet av karaktären hos det
mänskliga livets enhetsprincip är det ett
förhållande som särskilt för en humanist ligger
nära till hands, det nämligen att alla
speciella verksamheter kunna betraktas såsom
funktioner hos människans psyke, och att
följaktligen alla vetenskapliga tekniska och
praktiska problem, inifrån sett, äro
psykologiska problem. Även detta betraktelsesätt
skymtar hos Beskow och bildar
förutsättningen för hans ståndpunkt i diskussionen
om kulturens värdefråga. Vid undersökningen
av det värde, vilket bör anses såsom det från
alla synpunkter väsentliga, betonar han den
psykiska normens överlägsenhet över ”ett i
formler eller materiella symboler stelnat
värdesystem”. Sin tillämpning har denna
värdenorm i en strävan efter lust och en
strävan efter differentierad lust —— ett
psykologiskt förhållande, som man kunde
tillägga, att yrkesmoralister genomgående
bruka förbise. Om lustmotivets inordning
i ett allmänneligt värdebegrepp heter det
vidare:
”Och därvid är det att märka, att dessa
psykiska värden likaväl kunna avse rent
sinnesförmedlade som till de mest abstrakta
’översinnliga’ föreställningar anknutna
lustkänslor; ur denna synpunkt är den eljest
svårförståeliga enheten mellan renässansen
och reformationen naturlig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
