- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
74

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Recensioner - S. S—e: Två norska debutanter - E. B—g: Hemliga sammanslutningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


kommer susande i en racermotorbåt och fångar
upp den stackars kvinnan ur havet...

Men utan skämt —– det omogna i denna
käckt upplinjerade bok, där alla livsfrågor
äro ute och flaxa, och som rymmer både
kompositionstalang, stil och
människokännedom, är precis lika roligt som det mogna.
Det är precis så debutböcker skola se ut! Det
viktigaste är icke att sätta fingret på felen
och i näston avge ett betyg. Varför skall man
värdera debutböcker? Det enda riktiga är,
att man betygar den käcke författaren sin
tacksamhet för ett par oförglömliga timmar
—– anmälaren måste erkänna, att han
skrattade sönder en funkisstol under läsningen
och sedan gick omkring en hel vecka i bästa
humör och till sin omgivnings förskräckelse
uppförde valda scener ur boken —– samt att
man för publiken fastslår: detta är en herre,
som kommer att skriva förträffliga böcker,
bara han kommer ur piffpaffromantiken och
hinner se litet mer av det liv han redan så
fantasifullt drömt om och så intelligent
reflekterat över. En förträfflig bok med andra
ord.                        S. S—–e

Gunnar Larsen: I sommer. Gyldendal.
Oslo 1932.

Gunnar Larsen är journalist i Skavlans
Dagbladet och har tidigare gjort en
förträfflig översättning av Ernest Hemingways
”The sun also rises”. Hans debutroman blev
årets succé i Norge och gick i en
handvändning ut i över tiotusen exemplar. Det är
också en alldeles ovanligt charmfull bok.
Utan all högtidlighet vill Larsen kring en
liten fin, både varmt och ironiskt skildrad
kärleksintrig ge en levande bild av den
sagolika sommaren 1932 i Norge. Han har lyckats
förträffligt, och det är icke bara yo-yon som
intygar bokens aktualitet. Efter allt
grumsande på den förfärliga, materialistiska och
försumpade tid i vilken vi lever —– de unga
generationerna läser icke Goethe längre, har
ju Böök konstaterat —– är det uppfriskande
att möta en författare, som har sinne för och
kan teckna charmen och karaktären i både
det nya liv och den nya människotyp som
framträtt under det sista decenniet. Gunnar
Larsens kvinnoporträtt i "I sommer"
förefaller i någon grad vara inspirerat av den
oförglömliga Catherine i Hemingways
”Fare-well to arms”. Det är en modern sensibilitet
i denna ömma ironi, som dess bättre radikalt
skiljer sig från den borgerliga mentalitet som
uppammades under drottning Victoria och
Oscar II; på likstämda läsare gör den intryck
av ärlighet, fördomsfrihet och frihet från alla
hypokritiska konster, på läsare av en äldre
generation verkar den förmodligen stryktäck,
lasciv och oblyg. Det är precis som det skall
vara.

Gunnar Larsens. ”I sommer” —– liksom
Bröggers ”Den evige vilje” är den beroende
av Sigurd Hoels också i sann mening
förebildliga romaner ”Syndere i sommersol” och
”En dag i oktober” -— har sin främsta
kvalitet i sin mjukhet och sin bundna värme. Det
är karakteristiskt, att just denna charm, som
saknas i svensk litteratur och som vi gärna
kalla kvinnlig, i så spirituella former
uppträder i ett land, som i vår uppfattning gärna
får något naivt och brutalt över sig. Att
Norge också äger en storstadskultur av stor
förfining och högsta mognad, hör till de
viktiga sanningar som litteraturvännen får
ytterligare inskärpta genom att ta del av
Gunnar Larsens i sin art fulländade roman.

Man väntar med spänning flera böcker av
denne författare.        S. S—–e

Hemliga
sammanslutningar



Efraim Briem: Mysterier och
mysterieförbund
. Natur och Kultur. 10: —.

I inledningen till sin nyligen utkomna bok
”Mysterier och mysterieförbund” berör
författaren, professor Efraim Briem, även det
förhållandet att mysteriesammanslutningarna
i de flesta fall varit männen förbehållna.
Med spänning avvaktar man förklaringen på
detta egendomliga faktum; snart möter man
också bland annat följande deklaration:
”Andra (forskare) hava —– med en litet mera
skämtsam betoning —– pekat på den
omständigheten att dessa mysterieförbund alltid
varit hemliga och därför varit mindre
lämpliga för den mera öppenhjärtade
kvinnonaturen, som lär hava mera svårt att tyst
hålla vad den får se och höra.”

Detta jovialiska anslag kan hos läsaren
möjligen väcka den misstanken, att ämnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free