Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Eugénie Riwkin-Söderberg: Vera Inber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsfolket i Armenien. Jag måste lägga mig
vinn om ett klart ordval, och talspråket får
inte förlora sin naturlighet och egenart.
En vanlig filmtext skriven av Sovjets mest
sensibla språkkännare. Kan man bättre
propagera för språket och uppamma respekt för
dess ans och renhet!
Fantasimänniskan Vera Inber har säkert
ibland vid konfrontationen med verkligheten
erfarit det den lilla flickan Ninel kände, då
hon äntligen fick se ett lejon i en zoologisk
trädgård.
—– Ja, jag har sett lejonet. Det är inte
alls sig likt.
Ninel föll i gråt, men Vera Inber vet, att
hon själv bär skulden till, att hon tidigare
levt i okunnighet om, hur verkliga ”lejon”
sett ut i den sovjetryska vardagen.
 |
| VERA INBER som inom kort besöker Stockholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
