Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. Mars 1933
- Stig Almqvist: Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STIG ALMQVIST
TEATER OCH FILM
Fedor Stepun: Theater und Kino.
Bühnenvolksbund. Berlin 1932.
Teaterns och filmens inbördes förhållande
är i allmänhet oklart fattat, oklarast av de
båda konstarternas breda publik, som nöjer
sig med en vag och dunkel känsla: film är
något annat än teater men ändå på något
vis samma sak; film och teater äro
åtminstone syskonkonster. Det är emellertid
genast uppenbart, att någon syskonkärlek
icke förenar dem; de leva sannerligen icke
ett fredligt parallell-liv. I kampen mellan
dem om den moderna människans själ ligger
för närvarande filmen över. Biografens
betydelse för vårt kulturliv ökas med varje år,
teaterns minskas. I valet mellan de båda
konstarterna har den överväldigande
majoriteten av nu levande människor tydligt
bestämt sig för filmen.
På frågan varför de allra flesta människor
hellre gå på bio än på teatern, ligga alltid
vissa svar till hands, behändiga svar som
mer än en kulturkritiker också tagit i sin
mun och funnit uttömmande: en biobiljett är
billigare, biografer finnas tillgängliga i snart
sagt varje gathörn, man behöver inte klä om
sig och inte betala någon garderob,
föreställningen är relativt kort, och man kan välja
mellan minst två klockslag; slutligen är
biosalongens mörker gynnsamt för förälskade
människors tätatäter.
Dessa omständigheter ha ju helt säkert
kraftigt bidragit till filmens enorma
popularitet, men utslagsgivande ha de ingalunda
varit. Problemet ligger djupare än så. De
grundskilda förutsättningar, på vilka teater
och film vila, har den ryske teaterregissören
Fedor Stepun sökt utreda i ett nyligen på
tyska publicerat arbete, "Theater und Kino",
en spekulativ studie av halvt filosofisk
karaktär. Författarens personliga sympatier ligga
hos teatern, han skriver bättre därom än om
film. Hans analyser av scenens, framför allt
själva skådespelandets konst bäras av
hängiven förståelse och en värme, som gränsar
till patos.
Teatern är av religiöst ursprung: det
faktum släpper Stepun aldrig ur sikte. Antikens
kultiska tragedier spelades ej endast inför
den synligt närvarande publiken utan också
under gudarnas ögon; föreställningen var
en utveckling av ett primitivare
kulturstadiums besvärjelseceremonier; trollkarlens
eller prästens roll hade övertagits av
skådespelaren, men publiken var alltjämt en
troende församling och hjältens skuld och
lidanden åskådarnas egna; av hjältens
uppgörelse med guden väntade man liksom han
själv straff eller nåd. Under tidernas lopp,
ända fram till det sista sekelskiftets
naturalistiska och psykologiska teater, förändras
och kompliceras, förfinas, förtunnas och
förflyktigas dessa religiösa element, men de
förbli dock i skiftande form den bärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0218.html
