Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 63 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1933 - Recensioner - Margit Abenius: Ann Vickers och andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SINCLAIR LEWIS

inriktad på stora avstånd. Hon är van vid
resor, hennes balanssinne är inställt på
böljegång. Hon är också nyktert och praktiskt
intresserad av verkligheten med ett speciellt
sinne för ekonomi och husbyggen. Hon är
på samma gång labil och stabil, jordbunden
och resfärdig. För sin skildringskonst behöver
hon bredd och utrymme. Man kan läsa boken
som en krönika om australiska pioniärer.
Affärer, ekonomiska krascher, resor, klimat
och miljöer, brytningen mellan olika
kulturer och sociala skikt, Australiens
nervpinande sol, Englands trånga, hårda moral,
allt sådant tar stor plats. Men det största
intresset knyter sig till det psykologiska,
särskilt till huvudpersonerna och deras
äktenskap. Originellt nog är det ett lyckligt
äktenskap som skildras på så stort sidantal med
intim och rik nyansering. Richard Mahonys
och Mary Turnhams historia illustrerar
Sigrid Undsets tes om det livslånga
äktenskapet: det tillfredsställer bättre än flyktiga
förbindelser människans drift att inlåta sig
på vågspel och hennes längtan efter att
uppleva överraskningar. Det finns både vågspel,
överraskningar och spänning i Richards och
Marys äktenskap. Det är två högtstående
naturer, djupt olika men generösa mot
varandra. Richard Mahony, irländare, till yrket
läkare, är en egocentrisk och problematisk
natur, sluten, pansrad, sensibel aristokrat
med aristokratiska böjelser, mycket
subjektiv, en drömmare med sinne för livets
spekulativa och fantastiska sidor, ofta i strid
med yttervärlden, en natur med ganska hårda
kanter, med egendomliga förskjutningar och
tvära omslag, en man som slår sönder vad
som byggs upp omkring honom. I ”Vägen
hem”, där hans karaktär redan har förlorat
ungdomens mjukhet och börjat stelna i vissa
former, ser vi honom mest göra brådstörtade
galenskaper. Men utan att författarinnan
egentligen anstränger sig känner man den
andliga överlägsenheten hos Richard. Det är
utan vidare klart varför Mary bryter upp och
följer honom på rastlösa färder. Så
konsekvent och levande är författarinnans
psykologi att när Richard i en förtjusande scen
tröstar sin lille son efter en stor skräck, så
vet man omedelbart att just så måste Richard
Mahony tala —– denna världsfrånvända
enstöring måste ha en finare, finkänsligare
förståelse än andra för de verkligt stora
sorgerna. I sådana fall viker Mary självklart
undan, den generösa Mary, annars mor och
trösterska med passion för välgörenhet. Mary,
som är en ”noble savage” i sitt harmoniska
sätt att acceptera livet är av författarinnan
tecknad egendomligt fristående, mindre
engagerat än i fråga om Richard, nästan med
en mans beundrande ögon. Man blir intimt
bekant med huvudpersonerna i denna bok,
man får till och med intresse för deras aktier
och deras flyttningar och möbleringsfrågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>