Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Stefan Zweig. En presentation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STEFAN ZWEIG
EN PRESENTATION
Stefan Zweig är för närvarande en av den
tyskspråkiga världens internationellt mest
kända författare. På senare år har han även
börjat uppmärksammas i Sverige. 1919
utkom hos Bonniers hans skådespel
”Komedianten” och 1927 hos Wahlström & Widstrands
novellsamlingen ”Känslornas irrvägar”. Hans
första betydande framgång på svensk mark
var emellertid den i fjol å Skoglunds förlag
utgivna lysande essaysamlingen: ”Själslig
läkekonst”. Samma förlag har nyligen utsänt
också en novellsamling av Zweig, kallad
”Amok”, vilken är föremål för ett
omnämnande å recensionsavdelningen i detta
nummer. I dagarna har slutligen utkommit en
svensk översättning av Zweigs stora biografi
över Marie Antoinette, som längre fram i
häftet är föremål för en artikel av
tidevarvets främsta skandinaviska kännare,
professor Alma Söderhjelm.
Zweig, som är född i Wien av judiska
föräldrar 1881, gjorde sig först berömd genom
sina översättningar; hans bearbetning av Ben
Jonsons ”Volpone” har spelats runtomkring
i världen. Zweigs gärning sönderfaller annars
i tre klart åtskilda delar, alla värda intresse
och respekt.
Någon erinrar sig kanske, att Stefan Zweig
figurerar redan i den bok, som Romain
Rolland 1919 utsände under namnet ”Les
précurseurs”. Zweig behandlas där vid sidan
av Barbusse, Latzko, Nicolai och andra
fredens förkämpar, närmast med anledning
av sitt skådespel ”Jeremias” (1917). Rollands
omdöme lyder:
”Le ’Jeremias’ de Stefan Zweig est le pius
bel exemple que je connaisse, en notre temps,
de cette auguste mélancolie, qui sait voir par
delà le drame sanglant d‘aujourd‘hui
l’éter-nelle tragédie de l’Humanité.”
En kännare som Diebold tillerkänner också
Zweigs drama en absolut rangställning i den
skönlitterära antikrigslitteraturen. I en
växlande vers av stor skönhet har Zweig här gett
ett patetiskt uttryck åt sin förtvivlan över
världskrigets brodermord. Men pjäsen har ett
intresse långt utöver stunden. Man minns
en replik som visar, att stycket även
utanför pacifistkretsarna har sitt alltid aktuella
intresse:
"Man kann das Unsichtbare nicht besiegen!
Man kann Menschen töten, aber nicht den
Gott, der in ihnen lebt. Man kann ein Volk
bezwingen, doch nie seinen Geist."
Fredsvännen Zweig trivs gott vid sidan av
psykologen Zweig. Zweig, som först
debuterade som lyriker, behärskar nämligen också
den psykologiska novellens teknik med ett
mästerskap, som icke har många
motsvarigheter i vår tid. Han har alltid intresserat sig
för de svårtillgängliga och mångtydiga
psykologiska fallen, ”känslornas irrvägar”, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
