Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 25 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Alma Söderhjelm: Hurudan var Marie Antoinette?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hud, mycket rak i hållning och med ett
imponerande utseende, som hennes beundrare
kallade värdighet och hennes fiender högfärd
och nedlåtenhet — där har ni det av
skönhet, som jag för min del kunde upptäcka hos
henne. Ett retligt temperament — ganska
dåligt omdöme — allt det där bidrog
naturligtvis till att driva henne i olyckan . . .”

Kanske finns det dock ingen, som lämnat
oss så trovärdiga upplysningar om Marie
Antoinettes person som den belgiske greven
de la Marek, furst Arenberg, som hade fått
ärva ett regemente och ett gods i Frankrike
och var en bland de många främlingar, vilka
Marie Antoinette föredrog framom fransmän
— han påstår, att hon själv med sin vanliga
uppriktighet hade sagt att det var ”därför
att de inte fordra något av mig”. Han kände
drottningen väl, såsom hörande till hennes
intima krets, och hade tillfälle att se henne
i de mest varierande situationer. Han skriver
om henne — vid en tidpunkt visserligen då
han var långt borta från hennes fascinerande
inflytande:

”Marie Antoinette ägde icke någon stor
begåvning, men hon hade en snabb
uppfattning, förmåga att hastigt klara sina tankar
och att gripa kontentan i det man sade henne.
Hon hade ett mycket glatt lynne och sinne
för humor — med en böjelse för att driva
med folk och förlöjliga allting. Hon skadade
sig själv därmed, på den plats hon intog, ty
de personer som omgåvo henne, och som
kände till denna hennes svaghet, sökte roa
henne på andras bekostnad; och då i
Frankrike vid denna tid särskilt inom den förnäma
världen en mycket lätt ton var rådande,
visserligen förenad med grace och utsökt
finhet, så blev det vana att uppbygga
drottningen med elaka lustigheter . . ."

MARIE ANTOINETTE Pastell av Elisabeth Vigée-Lebrun.

De flesta av de vittnesmål som finnas i
behåll, hänföra sig till Marie Antoinettes
ungdomsdagar, till hennes utseende och hennes
glada liv och lätta sinne. Säkerligen är också
allt riktigt som sägs om henne både gott
och ont: Hon var som ung välgörande och
god mot fattiga och olyckliga, det hände
henne ofta, att hon, rätt som det var, hörde
eller såg någon eller något på sina
promenader (eller genom sina hovdamer), som
väckte hennes uppmärksamhet och kom
hennes unga hjärta att blöda, och då gav hon
sig ingen ro innan hon fört just det fallet
i hamn. Men vad visste hon om livet! Hon
var ju ett barn när hon kom till Frankrike.
Bara fjorton år!

Det är också säkerligen sant allt som
omtalas om hennes dans- och spelpassion, i
synnerhet den senare, som faktiskt blev ett
mer personligt negativ för henne än till
exempel hennes slöseri, som ägde mer formen
av en princip och en institution. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>