Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Sven Stolpe: André Gide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prosaiske farbror, nationalekonomen och
kooperatören Charles Gide, kunde visserligen
konstatera, att pojken genast förmådde resa
sig igen, bara man inte brydde sig om
honom, men redan simuleringen tyder ju på
disharmoni. Gide gjorde förtvivlade försök
att anpassa sig efter den puritanska miljö,
i vilken han kastats in, och hela hans
författarskap är märkt av denna religiöst färgade
barndom. I sjuttonårsåldern ville han
förvandla sig till asket, sov på en bänk, badade
tidigt på morgonen i iskallt vatten och gick
upp om nätterna för att bedja... Det är
också hela detta forcerade och tragiska
själstillstånd, som dominerar hans första litterära
verk. Ty naturligtvis skulle han bli diktare.
I moderns kassabok dyker så småningom upp
ett nytt konto, ”frais de carrière d’André”,
och på egen bekostnad tryckte han 1891,
alltså vid tjugutvå års ålder, en liten bok,
”Les cahiers d’André Walter”, i en liten
lyx-upplaga på 190 exemplar. Ingen tog
naturligtvis notis om boken, men några av de
berömda diktare, till vilka han sände sitt
debutverk, svarade älskvärt. Genom ett av
dessa tackbrev blev Gide bekant med
Mallarmé och kom att införlivas med den
beundrande lärjungekrets, som kallades till
mästarens berömda mottagningar vid rue de Rome.
Gide drogs därmed in i de symbolistiska
kotterierna, vilkas preciösa och subtila anda
började kämpa med den puritanska
hematmosfären. I denna krets fanns också en ung
man, som skulle komma att bli av avgörande
betydelse för Gides fortsatta utveckling,
nämligen Pierre Louÿs —— känd i Sverige som
författare bland annat till den parfymdoftande
erotiska fantasien ”Aphrodite”, som lyckades
dupera den på denna punkt ganska okritiske
Levertin. Louÿs var en ung, självsvåldig
slyngel, som enligt egen utsago roade sig så
gott han kunde i väntan på ”les femmes et
le génie”, av vilka två önskningar åtminstone
den förra i rikligt mått infriades. Den tredje
i laget blev ingen mindre än Paul Valéry,
vilken liksom Gide skulle bli ett världsberömt
namn först tjugufem år senare; Gide förstod
genast vännens rang: ”Han kommer att bli
sin generations störste författare”,
profeterade han.
Fortfarande med bibeln i fickan drogs Gide
under dessa år in i Pierre Louȳs’ atmosfär,
dock utan att ännu våga helt utbyta sin
asketiska ungdomstyp mot vännens hedniska
sensualism. Under denna tid råkade han också
för första gången Oscar Wilde, av vilken ett
intressant uttalande är bevarat. ”Jag tycker
inte om edra läppar”, sade Wilde till honom,
”de äro raka som på en människa som aldrig
har ljugit.” Varefter han brast ut i skratt
och vände den förbluffade unge franske
diktaren ryggen. Men iakttagelsen var riktig ——
André Gides adelsmärke är hans osvikliga
uppriktighet.
Konflikten mellan hemmets asketiska
puritanism och vännernas livsglädje blev till slut
så skärpt, att en lösning måste sökas. Gide
fann den under en berömd Afrikaresa, som
han företog tillsammans med målaren
Paul-Albert Laurens, vilken för övrigt i en rad
porträtt förevigat sin vän.
3.
I Algeriet kom omvändelsen. ”Nathanaël,
jag tror inte längre på synden” —— detta enda
utbrott ur den berusade ungdomsboken ”Les
nourritures terrestres” kan tjäna som motto
för hela den följande epoken i Gides
utveckling. Intressant är att konstatera, att den
sensualism, som bryter fram i Gides närmast
följande böcker, får sin heta intensitet ur
samma källa som nästan all forcerad litterär
sexuell romantik — Lawrence är det bästa
exemplet, Edith Södergran ett annat ——: ur
lungsoten. Gide lyckades emellertid övervinna
sin åkomma och under en andra resa till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
