Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Sven Stolpe: André Gide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndare. Det var ingen annan än Frankrikes
nuvarande ambassadör i Förenta staterna, den
katolske diktaren Paul Claudel. Pierre-Quint
beskriver honom på följande lysande sätt:
”Grand, lourd, trapu, construit tout d’une
pièce, avec un petit front de taureau, Claudel,
catholique forcené, parlait par négations ou
affirmations entières, par coups de poing: Ce
grand âne de Goethe, disait-il... Ce
’misé-rable Gourmont’.”
Och Claudel började locka över den ene
efter den andre av Gides lärjungar. Redan
1905 vacklade den blide Francis Jammes
över i kyrkans armar. Tydligast ser man
kampen mellan Gide och Claudel, Satan
och Gud, om man läser Jacques Rivières
brev. ”Je doute, je doute, rassurez-moi”, skrev
han 1907. Gå dagligen i mässan, svarade
Claudel. Bed och bikta, så kommer det andra
sedan. Rivière våndades och sviktade, sliten
mellan Gides demoniska tvivel och Claudels
övermänskligt fasta tro. ”Mitt barn” kallade
den väldige Claudel sin skyddsling men
kunde trots ali faderligt myndig omvårdnad
icke hindra, att han 1910 blev
redaktionssekreterare i Gides tidskrift. Men Claudel
gav icke saken förlorad. Som en Kristi
riddare kämpade han tåligt och tappert om
Jacques Rivières själ, pekade på andra
berömda konvertiter som Jacques Maritain
och Psichari —— dottersonen till ”1’ignoble
Renan”! —— och vann slutligen seger. De som
känna Rivières författarskap veta, att han
slutade som katolik; hans sista bok, som
skrevs under hans år som fånge i Tyskland,
heter ”À la trace de Dieu”.
Claudel nöjde sig emellertid icke bara
med att vinna de levandes själar, han
kämpade också om de dödas! Rimbaud omvände
han ”postumt”, argumenterade skickligt med
hans brev och fick till slut fastslaget, att
den geniale poeten på dödsbädden djupt
ångrat sitt syndiga liv. Känner man vilken
roll Rimbaud spelat och spelar för all
modernistisk poesi, fattar man betydelsen
av den diskussion som nu utbröt. Men när
Claudel ville smussla undan ett brev från
Rimbaud till Verlaine, fyllt av uppenbara
blasfemier, ingrep Gide indignerat och
försökte rädda den döde diktaren från kyrkans
famntag.
1914 kom det till en direkt konflikt mellan
de två giganterna. Gide skrev en märklig
äventyrsroman, ”Les caves du Vatican”, som
innehåller allsköns underligheter och
åtskillig moralisk sofistik. I denna bok smög han,
då den först trycktes i tidskriften, infamt nog
in ett motto, hämtat ur Claudels berömda
”L’Annonce faite à Marie”: ”Mais de quel
roi parlez-vous et de quel pape? Car il y en
a deux et l’on ne sait quel est le bon.” Mottot
ströks också i det senare trycket. Lika
upprörd blev Claudel över sidan 222 i
originalupplagan, där det amoraliska geniet Lafcadio
—— en av Gides mest tjusande gestalter ——
hävdar, att le curé de Cavavigliajo kan
misstänkas "depravera" det unga barn som han
har i sin vård. ”Malheureux Gide!” hojtade
Claudel och gick till ett fruktansvärt angrepp.
I ett brev besvor han Gide att i tid vända ...
Gide greps av sin motståndares ärliga
ambition och svarade öppet och klart, att han
ville tvivla. Claudel besvor honom att stryka
den farliga passagen i romanen: ”Peu à peu
ön oubliera” ... Och i rörande ordalag ville
han övertyga demonen att stiga in under
kyrkans trygga valv:
”Maintenant, confessez-vous et songez qu’une
erreur accompagnée de regret, de la
con-science que c’est un péché, diminue beaucoup
de gravité. Gide, si vous racontez tout cela
au père F..., vous pourrez ètre complètement
pardonné, et tout cela sera comme si cela
n’avait jamais été.”
Men då stegrade sig Gide —— nej, han strök
icke passagen! Vad han hade skrivit ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
