- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
57

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Sven Stolpe: André Gide

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


han också stå för. Just som Claudel —— efter
Gides första vänliga svar —— hade trott sig
kunna infånga honom, var han försvunnen.

Men Gide blev alltmera isolerad. Hans
gamle vän Ghéon blev också konvertit, vilket
djupt grep honom. Omvändelsen skedde för
övrigt tack vare en annan vän till Gide,
löjtnant Dupouney, som sårades och dog i en
brinnande religiös extas själva påskdagen.
Ghéon kom i kontakt med den döde vännens
hustru och följde snart själv samma väg.
Han höll Gide underrättad om varje ny etapp
i sin utveckling. Gide försökte icke hindra
hans utveckling, och när Ghéon stod vid
målet, fick han från Gide ett brev: ”Je
t’embrasse, toi qui m’as devancé.” Men
Ghéon, som under striden med Claudel hade
varit full av hån mot de religiösa, gick nu
själv till angrepp mot vännens tvivel. I den
delvis öppna korrespondensen kan man ta
del av dessa konvertitens rörande försök att
övertyga ”den omoraliske” om
nödvändigheten av en snabb och radikal omvändelse.
Men melankolisk och leende vred sig Gide
åter ur greppet och behöll sin frihet. Han
har under senare år publicerat flera intimt
religiösa böcker men ännu icke kunnat
försona sig med den religion, som i så
fruktansvärd grad förhärjade och förvred hans
känsligaste och sårbaraste ungdom. Nya
motståndare kastade sig över honom, Henri
Massis och Henri Béraud öppnade
gemensamt ett veritabelt fälttåg mot hela den
gideska falangen och lyckades i någon mån
försvaga dess position. Gide svarade nervöst
och fränt. Han kände ett allt starkare behov
av att frigöra sig, att fly —— som han flydde
i sin ungdom. Det väckte stort uppseende
över hela världen, då han plötsligt sålde så
gott som hela sitt bibliotek med alla de gamla
vännernas dedikationsexemplar —— han behöll
endast de vanliga billiga upplagorna, som
kunde bäras i fickan, han fann det
meningslöst att binda sig vid så meningslösa ting som
originalupplagor och dedikationer. Och han
gav sig ut på en resa till Kongo, där han
sökte primitiv glädje men i stället fann
civilisationens urartning. Vredgad
protesterade han mot de skamliga övergreppen och
orättvisorna. Endast i en film såg man några
bilder av den vackra, nakna och obekymrade
mänsklighet, som han dragit ut för att finna.
Hemkommen har han slagit sig på klassisk
dramatik, publicerat hela serier av brev och
slutligen tillkännagett, att han övergått till
kommunismen . ..

Och åter stiger hans inflytande. Hans
intima krets har decimerats, endast Jean
Schlumberger och Roger Martin du Gard stå
ännu trofast vid hans sida. Men i en oändlig
ström kommer från världens fyra hörn
författare, konstnärer, studenter för att betyga
honom sin tacksamhet. Det går icke en dag
utan att en stor essay publiceras om hans
verk, en ny väldig upplaga av hans samlade
skrifter är under utsändning, och
översättningarna av hans böcker kunna räknas i
tusental. Endast hos oss hälsas översättningen
av hans storverk, den varma och rika
romanen ”Falskmyntarna”, med vitsar och dumma
kvickheter. Det är alltjämt sant, att intet land
ligger längre från Paris än Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free