Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1933 - Gunnar Ekelöf: Diktens medel och mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kritiken kommer att falla på sin dåliga vilja och
att den nya dikten skall segra på sin goda.
Dess exklusivitet är övergående, ty allt som
skapats av människor kan förstås av
människor. Förnyelsen berör alla områden och
om dikten blivit föremål för en allmännare
indignation än de andra sköna konsterna beror
det på att dess uttrycksmedel, språket, ligger
närmare till hands för vår kritik än andra.
Konsten har återigen börjat uppträda som
fordringsägare på mänskligheten, den fordrar
en ny musikalicitet, en ny förståelse. Och
mänskligheten som trodde att den redan
kostat på sig ali nödvändig lyx i detta
avseende, vaknar upp och blir illa berörd då
den märker att den måste förränta det gamla
försummade lånet från en bankir som under
tidernas lopp haft många olika namn: sin själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
