Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1933 - Fredrik Böök: Furst Blücher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgingos med alla slags människor. ”Men
blevo vi i verkligheten bättre underrättade
eller visare än andra? Jag betvivlar det.
Liksom de flesta människor togo vi det för
avgjort att vår värld skulle fortsätta sådan
den var.”
Det kan tyckas, som om allt detta framför
allt skulle ge en bild av den frivola
meningslösheten i societetslivet, ungefär samma
intryck som furstinnan Daisy av Pless så
åskådligt har bevarat i sina dagböcker; men det
egendomliga är, att man hos furst Blücher
alls icke har samma känsla av tomhet, av
rolöst jäkt och inre förvirring. Han betraktar
skådespelet vänligt och intresserat, han tar
del i det, men det fyller icke hela hans hjärta.
Han har sina dolda reserver. Det är icke
svårt att upptäcka hans kraftkälla: det är den
livsåskådning, vars frö de fromma fäderna
nedlagt redan i barnasjälen. När man ser,
med vilken trofasthet furst Blücher har hållit
fast vid deras lärdomar under alla sitt livs
äventyr och mitt på fåfängans marknad, får
man onekligen en hög tanke om jesuitisk
uppfostran och om katolsk fromhet. Det
finnes några ställen i boken, som genom sin
konstlösa ärlighet äro gripande: i dem
bekänner författaren sin innersta tro. Den
pacifism, som författaren förfäktat under
världskriget, har sitt ursprung ur den tron; politisk
karaktär äger den icke, och den förnekar icke
de nationella instinkterna, men söker nå en
punkt högre upp och djupare in än
lidelsernas värld. Han skriver: ”Världskriget med
all dess förstörelse, förluster, vånda och synd
skall utplånas utom som en blodröd sida i
historien; men icke en enda av de tusen
millioner böner, som stego upp till Gud under
dessa fyra år, skall gå förlorad, kunde gå
förlorad. I denna tro — och utan den skulle
man icke kunna fortsätta att leva -— kan jag
lämna världskriget och alla dess följder till
honom, utan vars vetskap icke en sparv
faller till marken.”
 |
| FURSTINNAN BLÜCHER |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
