Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5. Maj 1933
- André Maurois: Brev från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slagna spöket måste skamset slå till reträtt.
Enligt Giraudoux är det samma förhållande
i en fransk by. Det finns ingen plats bland
våra rationalistiska ämbetsmän för det
övernaturliga. Den enda, som vänligt tar emot
vålnaden, är en ungmö. Men så snart en
kontrollör av vikt och mått bjuder henne
äktenskap, så snart hon får en chans att skapa sig
en god, borgerlig ställning, glömmer även
hon spöket och väljer en vardaglig lycka.
Mellan henne och fantasiens värld stiger en
symfoni av vardagens skilda ljud:
kortspelarna, parkmusiken, politiska diskussioner.
Hon blir botad, gifter sig med sin kontrollör,
och spöket återvänder till de döda, vilket är
som sig hör och bör.
Ni ser att detta är en allegori eller om ni
så vill en symbol. Men boken är ypperlig
och hela Giraudoux´ poesi — landsortens,
ämbetsverkens och de söta, banala unga
flickornas poesi — har här uttryckts bättre
än någonsin förr. Giraudoux’ Frankrike i
vieuxrose var måhända ett nödvändigt
komplement till Martin du Gards dystert svarta.
*
Minns ni i Rostands ”Chantecler” en kör
av paddor? Nu har en son till denne skald,
Jean Rostand, i en helt annan ton skrivit
”La Yie des Crapauds” (Stock éd.).
Jean Rostand är en moralist i La
Rochefoucaulds stil, bitter och cynisk med
intelligens, och samtidigt en kunnig och klar
vetenskaplig författare. Man kan jämföra hans
arbeten med engelsmännen Haldanes eller
Julian Huxleys. Han är, med andra ord, en
originell forskare och därtill en vetenskapens
filosof, som (på ett berömvärt sätt)
populariserar andras upptäckter.
Jag tycker mycket om hans bok, ”La Vie
des Crapauds”, som jag läste med
vemodsblandad glädje. Det är ganska sorgligt att
iakttaga groddjurens kärleksliv och att
konstatera, hur det liknar vårt. Rostand beskriver
väl den förtvivlan med vilken en hanpadda
håller fast vid honan under kärlekens årstid.
Intet kan få honom att släppa taget. Biologer
ha underkastat honom de grymmaste
experiment (var inte oroliga, det är icke Jean
Rostand). Man skar låren av en hane under
parningen, en annan halshögg man, en tredje
brände man med elektriska strömmar. In i
döden förblevo de trogna sin fixa idé, sin
passion.
Förklaringen till detta mod ligger, enligt
Rostand, icke i känslan. Det är helt enkelt
en reflex. Om årstiden är inne, kan paddan
lika envist hålla fast vid en käpp eller ett
finger som vid en honpadda. Vilken läxa för
oss, som tillmäta våra fattiga mänskliga
känslor så stor betydelse!
Men dessa naturbeskrivningar andas en
djup och sann poesi. ”Vattnets locksång” om
våren, som paddorna besvara, är tjusande.
Träden ha ännu icke börjat knoppas, då
redan han- och honpaddor bege sig ned till
de träsk, som skola bli deras brudkammare.
I dessa studier rymmas både skönhet och
vemod.
*
”La Vie de Caillaux” av Fabre-Luce är i
dubbel måtto intressant — både med
avseende på ämnet och på författaren.
Författaren, Alfred Fabre-Luce, tillhör en
fransk storborgarsläkt. Han är sonson till
grundaren av Crédit Lyonnais, genom sin
börd förutbestämd till att bli affärsman eller
dagdrivare. Men redan som helt ung ägnade
han sig med hänförelse åt politik och dess
filosofi, utgav vid tjugutvå års ålder ”Crise
des Alliances”, en studie av
efterkrigsdiplomatien, som förbluffade genom sin mognad.
Därefter ägnade han sig åt romanen och
teatern, ådagalade alltjämt intelligens men
tillika en viss valhänthet i konstruktionen, en
alltför ytlig människokännedom, vilka brister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0389.html
