Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Harry Martinson: Levande vila. Tre dikter - Här går vägen - Bohus kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harry martinson
Här går vägen
Här går vägen
slingrande genom en vårdag.
Marken är mörk men soldagerbred.
Snölakanet är upphissat i rymderna
så att älskarinnan ligger bar nu,
skogsklyftan anammar det blonda ljusets väldigt-lätta intrång öppet
inför alla blickar.
Väldig är jorden
och grustagen gapa gula som gyllengruvor.
Varför sörjer då människan
och går osaligare än ett djur genom markerna här?
Bohus kust
Kustbergens kroppar bukta sig vid havsrullningen i evig badning.
De slipas av sjöarna, få glänsande länder och glatta magkupoliska hällar.
Överallt slumra dessa stenkroppar fasta i formen sida vid sida,
naiva och ogenerade i sina lägen
som sovande barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
