Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Rütger Essén: Sverige från insidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rütger essén
SVERIGE FRÅN INSIDAN
Frågan om folken göra historien eller
historien folken är ytterligt diskutabel. Man
kan omskriva samma spörsmål på flerfaldiga
andra sätt: Funnos folken före historien?
Före staten? Funnos språken före folken?
Raserna före språken? Och så vidare.
När började "vår andes stämma i världen"
tala för ett gemensamt folkmedvetande? På
den frågan har getts olika svar. Men knappast
någon har förnekat att folkmedvetandet finns.
Knappast ens den mest doktrinäre
klasskampskommunist vill på allvar påstå, att
svensk folkkaraktär, svensk folkkultur och
svensk folkenhet äro idel fiktioner, som
uppfunnits och utnyttjats i gruppegoistiska syften.
Ett dylikt påstående vore ej heller annat än
en rätt dumt utmanande bravad.
Men däremot är det av största intresse att
undersöka hur långt folkgemenskapen sträcker
sig -— icke bakåt i historien, vilket alltid
förblir ett utomordentligt svårlöst och
komplicerat spörsmål — icke heller i fråga om
ras- och språkterritorier, där tämligen exakta
resultat lättare kunna nås, utan i fråga om
gränserna inåt för den andliga gemenskapen.
Att på detta sätt inventera Sverige från
insidan — det konkreta levande Sverige av
i dag — är ett besvärligt företag. Fältet, i
fråga är ej heller vidare bearbetat. Linné,
Almquist, Strindberg och Ludvig Nordström
ha sett på denna skiftande svenska
verklighet med friska ögon; men sedan har blicken
skymts av götiska dimmor från bergen,
franska och engelska liberala doktriner och
Internationalens kamp emot kvalen. Många
av våra författare ha mest sett Sverige utifrån,
även om det skett från utsiktspunkt i den
svenska huvudstaden. Andra ha aldrig lämnat
sin egen lilla doft- och stämningsmättade vrå.
Den haltlösa universalismen och den litterära
provinsialismen ha kanske gjort sig alltför
breda — bägge lika rädda att tappa bort sitt
patos.
Materialet är ej heller särskilt
tillrättalagt för en studie av Sverige från insidan.
Detta material är överflödande rikt, men det
bearbetas nästan uteslutande ur den andra
synpunkten, ur helhetssynpunkten. Alla moderna
offentliga grundsatser draga mot konstlade
helhetsvyer; den politiska demokratiens många
likhetsfiktioner skymma blicken för
nyanserna; ett standardiserat press- och
nöjesväsende håller på viktiga områden en
likformig takt i gång över landet i dess helhet.
Man kan dock fråga sig, om vi icke stå
inför en partikularismernas reaktion.
Stats-och folkenheterna, nationalmedvetandena —
vilka Europas folk i högre grad ha
sjuttonde och adertonde århundradenas absoluta
monarkier än nittonde århundradets
revolutioner att tacka för — betydde på sin tid ett
väldigt kulturframsteg, en horisontutvidgning
och en andlig frigörelse av utomordentligt
värde. Vetenskap, kommunikationer, världs-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
