Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Artur Lundkvist: Ny amerikansk prosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
artur lundkvist
menal: han suggererar fram nattmörkret, ting
i mörkret, dammet på vägen, det våta gräset
som kyler genom skodonen, människors
attityder; tåget rusar in på stationen i ett tungt
metallskrammel och stannar i en plötslig,
skrämmande tystnad; solnedgången ljuder
som trumpetfanfarer bortom stadens hus och
aftonstjärnan hänger som en fuktigt tung
jasminblomma i rymden; tobaksröken driver
undan i ett moln, när männen i kroghörnet
tystnar och betraktar en inträdande främling;
över barnhemmets dystra fönster droppar
regnet från de sotiga murarna likt svarta
tårar; syrsorna lämnar en ö av tystnad kring
vandraren i kvällsgräset, och över mannen,
som går under gatlyktorna, faller skuggan
från träden likt fragment av svart sammet på
hans vita skjorta.
i Faulkners besatta fantasi blir sydstaterna
alltmera en skådeplats för mörk dramatik,
brott och galenskap. Hans utblickar i det
förflutna visar en förvirrad härva av
inbördeskrig, negerslaveri och fanatisk puritanism i
kamp med människonaturen. Hans
livsskildringar i nutidens kallgrå belysning har
öververkliga proportioner: likt skuggbilder som
kastas på en mur, varvid en fridfull
bordsscen kan förvandlas till ett gräl i grotesk
projiciering. Faulkners imaginära stad
Jefferson är centrum även i "Light in August", och
under några soliga.augustidagar med mörka
nätter utspelas där en rad ovanliga händelser.
Först är det en havande ung kvinna, som
kommer vandrande dit ända från Alabama
för att söka upp fästmannen, en
kringdra-gande sågverksarbetare. En halvgammal
ungkarl, som gör övertidsarbete vid sågen, blir
med ett förälskad i henne, tar hand om henne
och besöker en avsatt präst för att diskutera
sin situation. I stadens utkant lever en utstött
kvinna av en släkt som kämpat mot
negerslaveriet ensam i sitt hus i det höga gräset;
och i en stuga bredvid bor Christmas, man-
nen som har några droppar förbannat
negerblod i ådrorna, den ensamma kvinnans älskare,
i hemlighet, i nattmörkret.
Christmas är bokens centralfigur: han är
driftmänniskan som pressats in under det
järnhårda puritanska förtrycket, en kättjefull
puritandotters kärleksbarn, som först hamnat
på ett barnhus och sedan blir fosterson hos
en bonde och växer upp till hårdhet och
outplånligt hat under slit, stryk och
katekesläsning; han smyger sig ut om nätterna och går
till en flicka inne i staden, en servitris från
ett obskyrt ställe. En natt följer fosterfadern
efter honom till en dans, Christmas fäller
honom i golvet med en stol och rymmer sin
väg. Han irrar från stad till stad, arbetar
ibland, har vita kvinnor och svarta: en hård,
mörk man, sluten i sig själv. Han har ingen
ro, självhävdelsen blir till
självförstörelse-drift och hans kärleksförhållande med
kvinnan i det ensliga huset slutar med
aggression; sedan hon brunnit ut i nymfomana
utsvävningar försöker hon skjuta honom och
sig själv, men han har rakkniven till hands.
Folk finner henne med avskuren strupe i det
brinnande huset, och sheriffen sätter efter
Christmas med polishundar. Han blir gripen
i en annan stad, där han lugnt går och
promenerar på gatorna; han flyr ur fängelset
i Jefferson, men blir genast skjuten.
Framställningen av hans dunkla driftliv, hans
slitning mellan det vita och det svarta blodets
instinkter, hans förnimmelser före och efter
mordet av landskap, tid, dofter, födoämnen:
allt detta är knappast längre litteratur, det är
ett slags psykiska protokoll. På många av
dessa sidor rör Faulkner vid något mörkt,
outsägbart, och han förefaller röra sig på
gränsen mellan genialitet och vansinne.
Känslan av dubbelhet, av klyvnad är
genomgående hos alla hans personer: bredvid det
vanliga medvetandet lever instinkten, som
kommer dem att utföra för sig själva ovän-
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
