Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 / 27 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Fredrik Böök: Cecil Rhodes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det ut som om hans vidsynta politik till slut
skulle krönas med seger, trots det förargliga
jamesonska snedsprånget och det tragiska
boerkriget; unionen ingicks år 1909,
väsentligen i Cecil Rhodes’ anda, och under
världskriget vacklade den visserligen ett ögonblick,
men bestod segerrikt påfrestningen. Sedan
dess ha dock rasproblemen gjort sig påminda
på nytt, Sydafrikas öde ter sig ovisst, och om
Rhodesia någonsin skall utveckla sig till en
fullvärdig medlem i den sydafrikanska
unionen vet ingen. I Rhodes’ dröm var emellertid
det enade Sydafrika blott ett led i en
större, en världsomfattande plan: det brittiska
världsherraväldet, eller kanske rättare det
anglosaxiska, ty Amerikas Förenta stater voro
inneslutna i drömmen. Ja, man skulle kanske
kunna tala, i Carlyles stil, om det teutoniska
världsherraväldet, ty tyskarna, germanerna
hade där till slut också sin plats, varom
Rhodes’ sista testamente bar tydliga
vittnesbörd. Världskriget väckte för ett ögonblick
till liv den samhörighetskänsla inom det
brittiska imperiet, som Rhodes länge varit en
målsman för, och även förhållandet till
U. S. A. blev intimare, men den teutoniska
enheten gick sorgligen till spillo, och mycket
snart ha centrifugala tendenser ånyo gjort sig
gällande på olika områden. Historiska fakta
ha en underbar förmåga att förhålla sig
ironiskt och tvetydigt till tankesystem och
framtidsdrömmar, och det är en sannskyldig
prisfråga, om den historiska utvecklingen
hittills bekräftat eller dementerat Cecil Rhodes’
profetiska visioner. Sakta, tveksamt, under
kriser och bakslag, mognar det brittiska
imperiets öde, och många av de fyratusen
åren skola kanske ha gått, innan det står
klart om glansen kring Rhodes’ tankar och
gestalt är en morgonrodnad eller en
aftonrodnad.

CECIL RHODES

Men att han hör till raden av
imperiebyggare, Empire-builders, att hans plats är
i kedjan av Raleigh, Clive och Warren
Hastings, det kan ingen ta miste på — det
visste han själv. År 1899, tre år före sin död,
mottog han en hedersgrad vid sitt gamla
universitet, samtidigt med lörd Kitchener, och
inför de akademiska medborgarna i Oxford
yttrade han då:

— Det har funnits åtskilliga män, vilka ha
gjort god tjänst åt staten, medan vissa av
deras handlingar ha sin del i deras
tidsålders våldsamhet och äro svåra att försvara
i en mera fredlig och laglydig tidsålder. Det
är bland dessa män som mitt eget liv och
mina handlingar måste vägas och mätas; och
jag förlitar mig på mina landsmäns rättvisa.

3.

Cecil Rhodes’ landsmän ha icke heller
underlåtit att ägna hans personlighet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>