- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
29

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Fredrik Böök: Cecil Rhodes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CECIL RHODES

mot framställningen är att den hos läsaren
förutsätter en viss förtrogenhet med ämnet;
i det stycket har författarinnans metod en
bestämd likhet med Carlyles. Hos Carlyle
kan man ju få en beundransvärt fyllig och
koncentrerad bild av den franska
revolutionen, under förutsättning att man redan på
förhand vet någorlunda besked om händel;
serna. För en svensk publik är därför den
ypperliga Rhodesbiografien icke lika njutbar
som för en engelsk; men luckan fylles på
ett ytterst välkommet sätt av den biografi,
som /. G. Lockhart publicerat i serien Great
Lives. På 130 korta sidor får man där en
klar, koncis, vederhäftig och frasfri
levnadsteckning, och de stora linjerna i Cecil Rhodes’
levnadsöde träda fram utan alla dekorativa
ornament. Därefter är man väl rustad att
tillgodogöra sig den intelligenta och besjälade
tolkning, som Sarah Gertrude Millin ger
av-fakta.

4.

Det paradoxala i Cecil Rhodes’ liv och
personlighet låg däri, att han förenade två
tendenser, som kunna symboliseras med orden
Kimberley och Oxford. Vid nitton års ålder
satt han i den hemska och smutsiga
myrstacken Kimberley, omgiven av vilda,
laglösa sällar, sysselsatt med att söka efter
diamanter, och i denna skrupelfria miljö
lyckades han slå sig fram till seger. Men på
sina afrikanska vandringar släpade han med
sig sin Aristoteles och sitt grekiska lexikon,
och glansen av de hittade diamanterna kom
honom icke en sekund att släppa föresatsen
att erövra graden i Oxford. Så ofta hans
affärer tilläto det, tillbringade han också sina
terminer i Oriel College; och den yngling,
som läste grekiska i kåkstaden under Afrikas
brännande sol, sysslade i det romantiska
Oxford med pumpmaskinerier för sina gruv-

företag och försummade icke en liten
spekulation i fastigheter. När han år 1881 tog sin
akademiska grad, var han redan en rik man,
som förvärvat kontroll över en stor del av
diamanthandeln och låtit välja sig till
medlem av parlamentet i Kap. Han var då
tjuguåtta år gammal. Den som skall ta väl vara
på arbetsdagen stiger upp tidigt på morgonen.

Gruvägaren och spekulanten utvecklade sig
till den store affärsmannen, och såtillvida var
det de tidigt inhöstade erfarenheterna i
Kimberley, som satte sin prägel på Cecil Rhodes.
Men å andra sidan var Oxford ingalunda en
betydelselös nyck; tvärtom, vistelsen i Oxford
fick en minst lika djup mening för Rhodes,
den gav hans liv dess innehåll, medan
Kimberley gav formen. Han lyssnade till en
föreläsning av Ruskin, där denne förkunnade det
carlyleska evangeliet och manade engelsk
ungdom att gå ut över hela världsklotet som
apostlar för ljus och fred och för Englands
makt till lands och sjöss. Det slog ned i
Rhodes. Han läste Gibbons stora verk om "Det
romerska väldets nedgång och fall", och kom
till den slutsatsen, att Roms arvtagare icke
kunde vara något annat än det brittiska
imperiet. Han gjorde bekantskap med Darwin,
och han utvecklade en religiöst färgad
utvecklingsfilosofi, som också bar tydliga spår
av hans studier i Aristoteles’ etik. Det finns
en Gud, förklarade Rhodes, och Gud begär
av människan, att hon skall handla efter hans
föredöme, enligt hans vilja. Guds vilja och
Guds verksamhet består, såsom Darwins
forskning visade, i att fullkomna rasen genom
naturligt urval, så att de yppersta nå
herraväldet. Bland alla folk var det uppenbarligen
det engelska, som bäst svarade mot Guds
vilja, som förkroppsligade de högsta idealen,
rättvisa, frihet och fred. På den saken var
Rhodes alldeles säker; han kunde tveka något
om var gränsen skulle dragas, han talade om
de engelskspråkiga folken, om den anglo-

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free