Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Victor Nilsson: Min Hamsun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min hamsun
förekommo bland annat i dessa häften. "Ny
Jord" var tidskriftens namn och titeln måste
ha tilltalat Hamsun, ty han valde den ju
sedan för en av sina första romaner.
Hamsun följde mina råd i allt, gav upp
tanken på Kristiania, reste till Köpenhamn
och uppsökte där doktor Edvard Brandes,
på den tiden redaktör av "Politiken", som
han grundlagt några år förut. Genom att från
tid till annan publicera smärre saker som
Hamsun erbjöd honom hjälpte doktor Brandes
honom under hans tidigaste månader i
Köpenhamn mer eller mindre omedvetet att’ hålla
själ och kropp samman. Då Hamsun sände
mig det första brottstycket av "Sult", som
anonymt utkom i "Ny Jord", och jag förfärad
frågade om han verkligen genomgått alla de
lidanden, han däri skildrat, blev hans svar:
"Jo, altsammen og meget mere desuden,
her-hjemme."
Med "herhjemme" menade Hamsun Europa
och särskilt Köpenhamn, där han
kvarstannade i flera år, under vilken vår
korrespondens fortfor även sedan han 1892 flyttat till
den danska ön Samsö och därifrån på föråret
1894 till Paris. Från Köpenhamn skrev han
i ett av sina första brev att han varit sjuk,
men sann spartan som han är, nämnde han
inget om den nöd, som han befann sig i även
sedan hans första bok antagits och som varit
nära att kosta honom livet.
Vad Georg Brandes och Philipsen gjorde
för honom framgår av ett av mig ängsligt
avvaktat brev från Köpenhamn av den 13
januari 1889, vari Hamsun omtalar sina
föredrag där, vilka tydligen voro i huvudsak av
samma innehåll som hans långa
avskedsföredrag i Minneapolis:
"För närvarande är jag sysselsatt med en
bok om ’Det möderne Amerikas Aandsliv’.
Den är i själva verket en utökning av mina
två föredrag i Studentersamfundet under de
två gångna veckorna. Philipsen, förläggaren,
erbjöd sig genast att trycka den och jag
antog naturligtvis hans anbud. Men för att
kunna det nedlägger jag en hel del av tid
och omsorg, därför att jag måste göra tillägg
och många ändringar. Och det är vad som
sysselsätter mig just nu.
Föredragen rönte helt oförtjänt entusiasm.
Jag har aldrig talat inför en mera tacksam
publik; jag trodde de skulle bli galna
allesamman. Georg Brandes var närvarande vid
det andra föredraget och höll ett tal till min
ära efteråt, som utgjorde den varmaste
uppskattning, jag hittills rönt i hela mitt liv. Om
jag varit förtjänt av blott hälften av vad han
sade om mig, måste jag vara en stor man.
Men jag fråndrager därifrån att Brandes var
tolerant — tolerant mot en nybegynnare. Och
på den grund måste vad han sade reduceras
åtskilligt."
Med samma post mottog jag Hamsuns
artikel om Kristofer Janson i "Tilskueren"
och första avsnittet av hans egen "Sult" i "Ny
Jord". Efter det jag med djup rörelse läst
denna del av "Sult", kände jag för visso att
Brandes menat fullt uppriktigt och att
Hamsun redan var vad jag allt från begynnelsen
varit säker på att han skulle bli: en stor
man.
På denna avgörande punkt var det, som
jag starkt avvek från Hamsuns norska
Min-neapolisvänner (med undantag av Jansons
och Krøger Johansen), av vilka kanske
somliga höllo mer av honom, därför att de kände
honom bättre än jag, hans fel såväl som hans
förtjänster. Men de underskattade honom, som
vi så ofta göra med dem vi hålla av. Med
varje ny boksuccé, som han rönte, skakade
de på sina huvuden och sade: "Detta blir
nog hans sista" utan att förstå att mannen
växte med sin gärning. Därför slog dem
"Markens grødes" pyramidala framgång med
ytterlig förvåning. På samma gång fanns det
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
