Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Ansgar Roth: Fysik och metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansgar roth
ström. Händelserna, som påverka våra sinnen,
likna krusningar på ytan av denna ström,
men dessa ha sitt ursprung — de materiella
objekten — på stort djup under strömmens
yta. När vi säga, att en tegelsten är
tredimensionell, mena vi bara att vi endast kunna
komma i kontakt med den förmedelst våra
sinnen i rummets tre dimensioner. Krusningar
nå fram till oss från stenen i rummets tre
dimensioner, men därigenom begränsas visst
inte stenens verkliga existens till dessa tre
dimensioner.
Två krusningar på vattenytan kunna se
fullständigt lika ut och likväl vara
förorsakade av helt olika tilldragelser i
strömmens djup; likheten i krusningarnas utseende
ger sålunda icke någon garanti för att de
komma att få likartat förlopp. Av detta skäl
kunna vi inte vänta, att krusningsfenomenen
på strömmens yta skola vara strängt
determi-nerade eller att de på annat sätt än statistiskt
skola visa sig följa den lag, som vi kunna
beteckna såsom ’lagen för naturens
regelmässiga förlopp’ (uniformity of nature). Det
faktum, att fenomenen på rum-tidens yta visa
brist på determinism, lämnar frågan om
huruvida den reella objektiva naturen är
orsaksbunden eller ej fullständigt öppen."
Kvantumteoriens skapare, professor Max
Planck, delar inte alis dessa ganska dunkla
idéer om ett kausalsammanhang i högre
dimensioner. "Jag kan", skriver han, "hittills
icke se det minsta tvingande skäl till att
överge den stränga lagbundenheten, varken
i den fysikaliska eller i den andliga
världsbilden." Det är visserligen inte möjligt att
observera och uppvisa kausallagens giltighet
för ett elementärt förlopp, till exempel en
elektrons rörelse. Men man kan inte heller
visa motsatsen och har således fria händer
att upprätthålla kausalprincipen i ali sin
stränghet. Det är självklart, att strängt kausal
lagbundenhet icke omedelbart kan tillämpas
på följden av upplevelser. Mellan dem kunna
blott statistiska sammanhang uppställas. Ty
en upplevelse är, objektivt sett, sammansatt
av många olikartade element, och även om
varje enskilt element är strängt kausalt
förknippat med ett annat enskilt element i
följande upplevelse, så kan dock en viss bestämd
upplevelse alltefter sin sammansättning
efterföljas av helt olika upplevelser. Lagen om
orsak och verkan kan här inte tillämpas.
Planck kommer härmed in på den gamla
tvistefrågan om viljans frihet. Är människans
vilja verkligen fri eller är den kausalt
determinerad? De båda alternativen synas
fullständigt utesluta varandra, och då det
förra alternativet uppenbarligen måste
besvaras med ja, synes antagandet av en sträng
kausalitet åtminstone i detta fall leda till
absurda konsekvenser.
Planck finner emellertid, att
frågeställningen beror på en logiskt otillåtlig
disjunk-tion. De båda fallen utesluta i verkligheten
icke varandra. Att viljan är determinerad
kan blott förstås i den meningen, att varje
viljeakt hos en människa med alla dess motiv
kan förutses och förutsägas, naturligtvis
endast av någon som vore i stånd att
genomskåda den ifrågavarande människans alla
fysiska och andliga egenskaper, hennes
medvetna och omedvetna själsliv. Ett sådant
allseende öga har ingen utom Gud allena. Att
den Allseende ser och förutser allt, däri
inbegripet människans viljeakter och
handlingar, är en truism. Att människans vilja
är i denna mening determinerad, är en
metafysisk hypotes, som naturligtvis icke
kan bevisas. Men varje författare, historiker,
pedagog, psykolog, jurist förutsätter såsom
självklart, att en person i en viss situation
icke handlar på måfå, utan under tvånget
av alla de faktorer, som betingas av yttre
omständigheter, miljö, sinnesstämning,
karaktär, vana, uppfostran etc. Detta innebär ingen
inskränkning i människans valfrihet. Hon kan
välja vad hon behagar. Men när det kommer
till kritan, har hon endast en sak att välja
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
